Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta stämningarna handlar om att man inte fått ut någon lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.
Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket de senaste åren och antalet medlemmar som vet sina rättigheter har ökat. Men i år går man emot trenden. Ett 50-tal färre stämningar har lämnats till Arbetsdomstolen och tingsrätterna i år jämfört med förra året.
– Det är en tydlig skillnad. Jag tror att det beror på flera olika saker. Dels har det varit högkonjunktur och ju bättre det går med ekonomin, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Förmodligen har företagen lättare att hitta lösningar när det går bra och måhända uppstår färre tvister av det. Sedan har det också varit avtalsrörelse och då kommer de förhandlingarna i första hand. Det betyder inte att man inte får hjälp i enskilda ärenden, men det kan ibland ta lite längre tid innan förhandlingen avslutas, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.
En tredje förklaring kan vara de nya regler som kom kring medlemmars rätt till förhandlings- och rättshjälp förra året. Tidigare har man som medlem kunnat få rättshjälp efter tre månader, även med ärenden som uppstått precis när man gick med i facket. 2016 ändrade man reglerna så att man endast har rätt att bli företrädd vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att du gått med i Unionen. Det är alltså en karenstid de första månaderna.
Att juridiska sektionen på Unionen får färre ärenden från förhandlingssekionen och regionkontoren behöver inte betyda att även förhandlingarna blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol som kräver både tid och ork.
– Visst är den bästa lösningen om man kan hitta ett sätt att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sen är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.
Hittills i år har Unionen lämnat in 106 stämningsansökningar till domstol. Då är dock inte december månad slut än. Förra året fick man in 149 och 2015 sammanlagt 185.
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
Viktor Anesäter Foto: Unionen
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.