Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen svarar på kritiken om resorna

Stopp för business class och semester i samband med tjänsteresor. Förbundet har ändrat sin resepolicy efter reaktioner från medlemmarna. Men man vägrar fortfarande att redovisa kostnaderna. Unionens ordförande Martin Linder förklarar varför.
Ola Rennstam Publicerad 14 januari 2019, kl 06:30
Kent Mathiesen/Colourbox, Jessica Gow/TT.
Kent Mathiesen/Colourbox, Jessica Gow/TT.

Är det självklart att Unionen ska delta på kongresser i andra världsdelar?
– Den privata sektorn blir allt mer globaliserad, det är viktigt att vår verksamhet inte upphör vid Sveriges gränser. Vi möts snarare av åsikten att vi har ett FÖR nationellt perspektiv. Vi har ofta video- och telefonmöten med olika parter men jag skulle gärna se att vi kunde utnyttja tekniska möjligheter ännu mer. Samtidigt handlar det om att bygga nya relationer, skapa förtroende och utbyta erfarenheter och då krävs oftast ett personligt möte för att senare ha kontakt på andra sätt. För egen del har jag genomfört cirka fem resor om året utanför Norden och en till två utanför Europa.

Läs också: Så försvarar Unionen resandet

Ni har ändrat resepolicyn. Vilka konsekvenser kommer det att få för ert internationella arbete?
– Självklart kommer vi att fortsätta ha en hög ambitionsnivå. Men det kommer att uppstå situationer då man komma fram tajt inpå då man ska börja jobba. Vi får hitta andra sätt att hantera återhämtningen, bland annat genom att fördela hur många som reser och hur ofta.

Läs också: Unionen slutar resa business class

– Att vi tidigare – i undantagsfall – hade möjlighet att åka business class vid interkontinentala resor beror på arbetsmiljö och återhämtning. Alltså att till exempel få tillräckligt med benutrymme så att man kan sova och inte tappar en hel natt.

Varför har ni inte valt de billigaste av de hotell som kongressarrangören valt ut?
– Arrangörerna har gått ut med rekommendationer att vi inte ska boka de billigaste hotellen eftersom de ska vara tillgängliga för delegater från fattiga länder. I vår nya policy har vi förtydligat att vi hädanefter alltid ska bo på mellanklasshotell även i dessa sammanhang.

Ni vill inte redovisa kostnader med respekt för resenärernas integritet. Har medlemmarna inte rätt att få veta hur pengarna används?
– Vår verksamhet granskas på medlemmarnas uppdrag; genom externa revisorer, förtroendevalda revisorer och granskningsutskott som utses vid kongressen och förbundsråd.  Då får de reda på om vi har följt de beslut vi har fattat och hanterat kostnader på det sätt vi har sagt, utifrån uppdraget medlemmarna gett oss.

Varför kan ni inte redovisa en klumpsumma?
– Majoriteten av dem som jobbar internationellt är anställda av Unionen, vi är alltså deras arbetsgivare. Att lämna ut kostnader och detaljerade uppgifter till media om vad ett fåtal personer har gjort vid en enskild aktivitet blir knepigt ur ett integritetsperspektiv. Vi har svarat på alla frågor om hur många som rest, resans längd, typ av hotell och biljett. Det internationella arbetet har skett inom ramen för Unionens verksamhet och inte medfört några bedyrande kostnader.

Kommer det ytterligare förändringar av policys?
– Vi ser över alla våra policys årligen och har bett en auktoriserad revisionsbyrå att gå igenom alla våra internationella resor från 2014 och framåt för att se om vi följt riktlinjer, beslut och policys. Vi kommer att vara transparenta och redovisa vad de kommer fram till.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.