Anders Fredriksson, ombudsman på Unionen, förhandlar om avtal med apotekens arbetsgivarorganisationer Svensk Handel och Almega. Han är inte förvånad över de arbetsvillkor som förtroendevalda i riksklubbarna i landets tre största apotekskedjor har beskrivit.
– Jag vet att de apoteksanställda många gånger har en orimlig arbetssituation ur fler aspekter, säger han.
Vad kan Unionen och du som avtalsansvarig göra?
– Problemet i branschen är oftast att de som drabbats av arbetsvillkoren inte vill eller vågar träda fram så att vi kan driva deras case. Troligen på grund av lojalitet eller en rädsla för repressalier, som att man kan få lägre lönepåslag. Jag förstår att det kan vara tufft. Men då blir det också oerhört mycket svårare för oss att göra något åt problemen.
– Visst kan vi ändå lyfta frågan med arbetsgivarna. Men om ingen vågar fronta så kan vi inte heller ta deras sak vidare. Det blir då också svårt att få förståelse för problemen hos motparten, eftersom vi inte har tvister om problemen.
Därför vill nu Anders Fredriksson uppmana alla apoteksanställda som upplever den sorts problematik som förs fram i Kollegas reportage att, via de lokala fackliga företrädarna, ändå våga låta Unionen på central nivå få kännedom om olika missförhållanden.
– Om vi får konkreta exempel på vad som händer, och då också snabbt så att det inte blir preskriberat, så kan vi ta det till tvisteförhandlingar och driva på så att vi får ordning på problematiken.
Anders Fredriksson riktar också en uppmaning till arbetsgivarna, som han tycker har all anledning att bli mer attraktiva.
– En del av problematiken i branschen är bristen på farmaceuter. Vilket kanske inte är så konstigt när man efter tre eller fem års högskoleutbildning kan ha en arbetsmiljö där man är den enda farmaceuten, inte har möjlighet att ta rast och också tvingas till försäljning av annat än läkemedel. Det gör säkert att många väljer en annan arbetsgivare, som inom läkemedelsindustrin, där man ofta har helt andra arbetsvillkor.
