Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen uppmanar apotekspersonal våga mer

Anders Fredriksson, avtalsansvarig på Unionen, känner väl till den arbetssituation som de fackliga förtroendevalda på apoteken beskriver. Men eftersom enskilda apoteksanställda inte vill eller vågar få sin sak prövad, är det svårt att göra mycket åt problemen, hävdar han.
Anita Täpp Publicerad
Hasse Holmberg/TT
"Jag vet att de apoteksanställda många gånger har en orimlig arbetssituation", säger Unionens ombudsman Anders Fredriksson. Hasse Holmberg/TT

Anders Fredriksson, ombudsman på Unionen, förhandlar om avtal med apotekens arbetsgivarorganisationer Svensk Handel och Almega. Han är inte förvånad över de arbetsvillkor som förtroendevalda i riksklubbarna i landets tre största apotekskedjor har beskrivit.

– Jag vet att de apoteksanställda många gånger har en orimlig arbetssituation ur fler aspekter, säger han.

Vad kan Unionen och du som avtalsansvarig göra?
– Problemet i branschen är oftast att de som drabbats av arbetsvillkoren inte vill eller vågar träda fram så att vi kan driva deras case. Troligen på grund av lojalitet eller en rädsla för repressalier, som att man kan få lägre lönepåslag. Jag förstår att det kan vara tufft. Men då blir det också oerhört mycket svårare för oss att göra något åt problemen.

– Visst kan vi ändå lyfta frågan med arbetsgivarna. Men om ingen vågar fronta så kan vi inte heller ta deras sak vidare. Det blir då också svårt att få förståelse för problemen hos motparten, eftersom vi inte har tvister om problemen.

Därför vill nu Anders Fredriksson uppmana alla apoteksanställda som upplever den sorts problematik som förs fram i Kollegas reportage att, via de lokala fackliga företrädarna, ändå våga låta Unionen på central nivå få kännedom om olika missförhållanden.

– Om vi får konkreta exempel på vad som händer, och då också snabbt så att det inte blir preskriberat, så kan vi ta det till tvisteförhandlingar och driva på så att vi får ordning på problematiken.

Anders Fredriksson riktar också en uppmaning till arbetsgivarna, som han tycker har all anledning att bli mer attraktiva.

– En del av problematiken i branschen är bristen på farmaceuter. Vilket kanske inte är så konstigt när man efter tre eller fem års högskoleutbildning kan ha en arbetsmiljö där man är den enda farmaceuten, inte har möjlighet att ta rast och också tvingas till försäljning av annat än läkemedel. Det gör säkert att många väljer en annan arbetsgivare, som inom läkemedelsindustrin, där man ofta har helt andra arbetsvillkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.