Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen välkomnar ny arbetsmiljömyndighet

En ny myndighet som ska samla och sprida kunskap om arbetsmiljö inrättas nästa år.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 7 september 2017, kl 15:58
Claudio Bresciani / TT
Arbetslivsinstitutet bedrev arbatesmiljöforskning fram till nedläggningen 2007. Claudio Bresciani / TT

Regeringen har beslutat att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Ett besked som välkomnas av Unionen.

– Det är superbra att det blir en egen myndighet och att den inte placeras på en befintlig myndighet eller vid en högskola, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Förbundet hade i sitt remissvar förordat att myndigheten bör placerades i Stockholm – nu blev det Gävle. Regeringen ser det som en tillgång för den nya myndigheten att ha närhet till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där.

– Med tanke på kompetensförsörjningen och behovet att samverka med olika aktörer, som arbetsmarknadens parter, så hade vi hellre sett att myndigheten placerades i Stockholm. Nu blir det en logistisk fråga, man får helt enkelt resa mer, säger Mirjam Olsson.

Unionen kommer att ha ingående samarbete med den nya myndigheten, enligt Mirjam Olsson.

– I utredarens förslag finns en referensgrupp för den kunskapsspridande delen, och där skulle parterna finnas med, vi har ju en större närhet till verkligheten än andra aktörer. Det föreslås också att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys och utvärderingsverksamheten. Där vill vi också vara med, men det finns inte med i utredarens förslag. Hur det kommer att bli vet vi inte i nuläget.

När den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007 gick värdefull forskning förlorad. Sverige är att av få utvecklade länder som inte har en samlad myndighet för arbetsmiljöforskning.

Läs mer: Varför sänktes forskning i världsklass?

– Det uppstod ett hål efter att Arbetslivsinstitutet lades ner, vår förhoppning är att den nya myndigheten ska fylla det tomrummet. Det finns ett stort behov av någon aktör som har överblick och som sammanställer och sprider forskning. Det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet säger Mirjam Olsson.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer inte att egen bedriva forskning, däremot får den i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Dessutom ska man även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Myndigheten ska också arbeta med frågor som rör företagshälsovård.

– Från första dagen har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet. En nationell strategi har beslutats och resurserna har förstärkts med 125 miljoner kronor årligen. Genom den nya myndigheten för arbetsmiljö­kunskap stärks nu arbetsmiljöarbetet ytterligare, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018. Myndigheten kommer att byggas upp succesivt. När verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas myndighetens budget omfatta 35 miljoner kronor per år.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken