Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i EU-domstolen

Efter sex år kom avgörandet. EU-domstolen går på Unionens linje och slår i dag fast att uppsägningstiden för äldre gäller även efter övergång av verksamhet. Utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
– Det känns oerhört glädjande och efterlängtat, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 6 april 2017, kl 12:08
EU-domstolen
Församlingen som beslutade ge Unionen rätt. EU-domstolen

Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.

Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter en så kallad övergång av verksamhet. I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer över 55 år med tio års sammanhängande anställningstid ofta dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.

Eftersom de fyra Unionenmedlemmarna hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte arbetsgivarsidan. Almega har drivit linjen att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.

EU har särskilda skyddsregler för arbetstagare vid ofrivilligt arbetsgivarbyte, det vill säga vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan.

– Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som drivit ärendet.

Processen i det här ärendet har varit minst sagt utdragen. Unionen drev målet till Arbetsdomstolen 2012 där det dröjde två år till beslut, därefter har EU-domstolen tagit god tid på sig. Men i dag kom alltså till slut avgörandet från EU-domstolen. Domstolen slår fast att även anställningstiden hos tidigare huvudman ska räknas in.

– Domen är väldigt tydligt skriven. Det är en total seger för oss som jag ser det. Den slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden hos överlåtaren vid en uppsägning hos förvärvaren, säger David Hellman.

Ärendet skickas nu tillbaka till Arbetsdomstolen men enligt David Hellman är det mer en formsak. För de fyra Unionenmedlemmarna innebär domen att de får dubbel uppsägningstid, det vill säga ersättning för ytterligare sex månader. På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på EU-domstolens besked.

EU-domstolens avgörande kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa, enligt Unionen.

– Den stora vinsten är att vi nu vet hur det här kollektivavtalsvillkoret ska tolkas och det kommer att få stor betydelse för hela arbetsmarknaden för privata tjänstemän. Det är ett vägledande avgörande, så i den mån motsvarande principer kan tillämpas så får domen betydelse i övriga Europa också, säger David Hellman.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.