Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i EU-domstolen

Efter sex år kom avgörandet. EU-domstolen går på Unionens linje och slår i dag fast att uppsägningstiden för äldre gäller även efter övergång av verksamhet. Utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
– Det känns oerhört glädjande och efterlängtat, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
EU-domstolen
Församlingen som beslutade ge Unionen rätt. EU-domstolen

Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.

Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter en så kallad övergång av verksamhet. I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer över 55 år med tio års sammanhängande anställningstid ofta dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.

Eftersom de fyra Unionenmedlemmarna hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte arbetsgivarsidan. Almega har drivit linjen att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.

EU har särskilda skyddsregler för arbetstagare vid ofrivilligt arbetsgivarbyte, det vill säga vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan.

– Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som drivit ärendet.

Processen i det här ärendet har varit minst sagt utdragen. Unionen drev målet till Arbetsdomstolen 2012 där det dröjde två år till beslut, därefter har EU-domstolen tagit god tid på sig. Men i dag kom alltså till slut avgörandet från EU-domstolen. Domstolen slår fast att även anställningstiden hos tidigare huvudman ska räknas in.

– Domen är väldigt tydligt skriven. Det är en total seger för oss som jag ser det. Den slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden hos överlåtaren vid en uppsägning hos förvärvaren, säger David Hellman.

Ärendet skickas nu tillbaka till Arbetsdomstolen men enligt David Hellman är det mer en formsak. För de fyra Unionenmedlemmarna innebär domen att de får dubbel uppsägningstid, det vill säga ersättning för ytterligare sex månader. På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på EU-domstolens besked.

EU-domstolens avgörande kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa, enligt Unionen.

– Den stora vinsten är att vi nu vet hur det här kollektivavtalsvillkoret ska tolkas och det kommer att få stor betydelse för hela arbetsmarknaden för privata tjänstemän. Det är ett vägledande avgörande, så i den mån motsvarande principer kan tillämpas så får domen betydelse i övriga Europa också, säger David Hellman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.