Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann strid om allmän visstid

Får man använda anställningsformen allmän visstid? Nej, inte enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediabranschen. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som kan få betydelse för hundratals anställda i medieföretag.
Lina Björk Publicerad 11 september 2015, kl 10:46
Kollega
Arbetsdomstolen har beslutat att ett tidningsförlag i Umeå ska betala skadestånd till en reporter som varit visstidsanställd tre gånger på raken, samt till Unionen för brott mot kollektivavtalet. Kollega

Unionen kommer nu att gå ut brett till alla sina klubbar och fråga dem om de har medlemmar med allmän visstidsanställning. Om så är fallet ska man begära att de ses som tillsvidareanställningar.

- Om du är osäker på vilken typ av anställning du har eller om du berörs av det här kollektivavtalet ska du titta i ditt anställningsavtal. Har du inget ska du fråga efter ett, det har du rätt till. Om det visar sig att du har den här anställningsformen så ska du vända dig till ditt regionkontor eller klubb för att få hjälp, säger Elin Svensson, som är central ombudsman på Unionen.

Man vet inte exakt hur många medlemmar som har anställningsformen allmän visstid och berörs av domen. Men Unionen förbereder redan nu klubbar och regionkontor på frågor som kan komma.

- Huvudregeln är att medlemmarna ska få en tillsvidareanställning och att begränsa användandet av visstidsanställningar av flera anledningar: det finns ett bättre anställningsskydd, du kan planera din framtid och låna pengar på banken, men har också rätt till omställningsskydd om du blir av med jobbet. Vi är väldigt glada över den här domen eftersom den visar att vi hade rätt i vår tolkning.

Domen handlar om en reporter som anställdes på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid. Arbetsgivare kan stapla visstidsanställningar på varandra och inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan välja andra anställningsformer i kollektivavtal.

Reportern gick på Unionens avtal, som inte tillåter anställningsformen. Nu har Arbetsdomstolen satt kollektivavtalets regler framför lagen, vilket tvingar tidningsförlaget att betala 40 000 kronor till reportern och 80 000 kronor till Unionen i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, säger David Hellman, som är förbundsjurist på Unionen.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.