• Foto: Claudio Bresciani/TT

Unionen varnar för ökad kompetensbrist

Publicerad 20 september 2017, kl 11:25

Regeringens höstbudget är ovanligt frikostig. 40 miljarder kronor läggs bland annat på skattesänkningar och utbildning. Unionen ser positivt på flera delar av budgeten, men anser att utbildningssatsningen borde haft en annan inriktning.

Det finns flera bra delar av budgeten, anser Katarina Lundahl, Unionens nytillträdda chefsekonom. Hon pekar bland annat på att bidragsdelen i studiemedel höjs, samma sak gäller för taket i sjukförsäkringarna. Dessutom införs en skattereduktion för fackföreningsavgiften.

Det är viktigt av två skäl. Dels är det viktigt att ha en hög organisationsgrad för att värna den arbetsmarknadsmodell vi valt att ha i Sverige, dels har arbetsgivarna rätt att dra av kostnaden så det blir en symmetri.

Andra saker som Unionen anser är bra är att arbetsgivaravgiften för den först anställde sänks liksom att reglerna för skatten på personaloptioner ändras för anställda i mindre företag.

Men vi tycker att utformningen borde varit lite annorlunda för att bli mer träffsäker, säger Katarina Lundahl.

En av Unionens viktigaste frågor är kompetensutveckling. Utbildning tillhör de områden som får störst uppmärksamhet av regeringen i budgeten. Redan nästa år ska 18 000 nya platser till på yrkeshögskola, den yrkesinriktade vuxenutbildningen, folkhögskolan samt vissa högskoleutbildningar.

Det är generellt bra med fler utbildningsplatser, konstaterar Katarina Lundahl.

Men vi tycker att de har fel inriktning eller åtminstone borde ha kompletterats med andra utbildningar. Just nu ökar bristen på arbetskraft med specifik kompetens, vi ser inte att de här satsningarna kommer att åtgärda det problemet.

Unionen hade velat se fler satsningar på kortare utbildningar i form av fristående kurser, distanskurser och kvällskurser som redan yrkesverksamma kunde ha utnyttjat. Om flera som redan har jobb vidareutbildar sig skapar det också utrymme för andra att komma in på arbetsmarknaden, menar Unionen.

Timingen för regeringens utbildningssatsning är inte helt lyckad. Högkonjunkturen och arbetskraftsbristen är här och nu. Genom att satsa på långa utbildningar riskerar man att åstadkomma att fler åker in i utbildningssystemet och försvinner från arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

Detaljer i budgeten:

  • Utbildningssatsning med 18 000 nya platser på yrkeshögskola, yrkesinriktad vuxenutbildning, folkhögskola samt vissa högskoleutbildningar.
  • CSN-lån till körkort blir möjligt för långtidsarbetslösa nästa år. 2019 blir detta möjligt även för unga som slutfört en gymnasieutbildning.
  • Antalet karensdagar i a-kassan minskar från sju till sex dagar nästa år.
  • Fackföreningsavgiften får en skattereduktion med 25 procent.
  • Anställda i företag med färre än 50 anställda slipper betala inkomstskatt på personaloptioner och arbetsgivaren slipper då betala arbetsgivaravgift.
Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

    Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
    - Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

  • Läs även...

    Unionen kräver fler satsningar på kompetens

    Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
    – Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

  • Läs även...

    Unionen vill ha mer pengar till utbildning

    Under tisdagen presenterade regeringen höstbudgeten. Den saknar tillräckliga satsningar på kompetensutveckling, tycker Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

  • Läs även...

    Brist på kompetens kan ge högre löner

    Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren på TCO.

  • Läs även...

    Nyanlända hamnar i kläm

    Sedan regeringen skärpte asylreglerna riskerar snabbspåren att bli ett slag i luften då nyanlända akademiker tvingas välja mellan att delta i snabbspåren och att få permanent uppehållstillstånd. Vilket krävs för att kunna ta hit sin familj.

  • Läs även...

    Fackligt arbete ska ge a-kassa

    Som Kollega tidigare berättat kan den som blir arbetslös efter att ha haft fackliga uppdrag förlora ekonomiskt på det, då det kan göra att man inte får full a-kassa. Under fredagen meddelades dock att regeringen har lagt fram ett lagförslag för att ändra på det, från den 1 juli 2018.

  • Läs även...

    Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

    Snart kan anställda få rätt att jobba kvar tills de fyller 69. En nödvändig förändring, anser Unionen, som dock anser att det krävs satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling om höjd pensionsålder ska kunna bli verklighet.

  • Läs även...

    Få lön utan att jobba

    Minskad fattigdom, ohälsa och byråkrati. Om alla i Sverige fick en basinkomst, oavsett om de jobbar eller inte, skulle allt bli bättre, menar förespråkarna. Men modellen saknar inte kritiker.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.