Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Det väntar tuffare tider – både för svenska företag och våra plånböcker. Enligt Unionen står svensk industri väl rustad efter flera goda år men poängterar vikten av löneökningar som företagen kan bära.
Ola Rennstam Publicerad 3 oktober 2019, kl 15:28
Anders Wiklund/TT
Svensk industri är väl förberedd inför en konjunkturavmattning, enligt Unionen. Anders Wiklund/TT

I går presenterade Industrins ekonomiska råd sin analys av den svenska ekonomin, en rapport de oberoende ekonomerna gjort på uppdrag av parterna. Enligt rådet kommer det allt fler tecken på att den inbromsning som skett inom till exempel tysk industriproduktion nu även sker i Sverige. Till det kommer dystra arbetslöshetssiffror och en vikande export.

Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri

Om det varit fortsatt högkonjunktur hade facken kunnat argumentera för högre löneökningar, nu blir det svårare. Hur det ekonomiska läget kommer att påverka den kommande avtalsrörelsen vill Unionens chefsekonom Katarina Lundahl inte spekulera i men påpekar att nedgången kan bli kortvarig.

– Vi kan inte stirra oss blinda på hur konjunkturläget ser ut när vi förhandlar, det kan ändras snabbt, men det är klart att det ändå spelar roll. Men det viktiga är vilka löner företagen långsiktigt kan bära, säger hon.

– På arbetsgivarsidan utmålar man det som konjunkturen kommer fortsätta rakt ner i källaren men det kan bli en kort svängning som sen går upp – eller en längre. Det är ingen som vet. Industrin har haft en lång period med hög lönsamhet, de är väl förberedda för den avmattning vi nu ser.

Rapporten konstaterar att det är anmärkningsvärt att tjänstesektorn har haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Och just produktivitet är en central fråga för konkurrenskraften och spelar stor roll när löneutrymmet ska bestämmas av parterna.

– Även om det sker en avmattning i konjunkturen behöver det inte gå dåligt för alla företag, allt är inte dystert. Vi står oss väl i jämförelse med andra och det är det viktiga, säger Katarina Lundahl.

De största riskerna för svensk industri på längre sikt är bland annat klimatförändringarna och en upptrappning av handelskonflikten mellan USA och Kina, enligt författarna till rapporten. Även Unionens chefekonom tror att handelshindren kommer att få konsekvenser.

– Det är en svårlöst konflikt och något vi kommer att få leva med framöver. Men ledarna i USA och Kina är inte immuna mot att det sänker världsekonomin, jag tror att de stegvis kommer att slopa vissa tullar. Och om demokraterna får makten har jag svårt att se att de skulle införa tullar mot Europa. Donald Trump är mer oförutsägbar, säger hon.

– Handelshinder är dåligt för ett land som Sverige eftersom vi exporterar så mycket. Men många av landets stora företag är väl rustade att hantera det, har produktion i många världsdelar och kan flytta runt den. Volvo Cars kan till exempel flytta hit viss produktion från Kina för att kunna skeppa till USA.

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.