Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen vill samarbeta kring tankesmedja

Om Unionen ska starta en tankesmedja vill man gärna göra det tillsammans med ett annat fackförbund.
- Men hela frågan är ganska komplicerad och hittills har vi ägnat mycket tid åt att diskutera vilken målsättning en tankesmedja skulle kunna ha, säger förbundssekreterare Leif Nicklagård.
Anita Täpp Publicerad 23 maj 2013, kl 14:44
Leif Nicklagård

Att förbundsstyrelsen gärna vill ha en medpart om man startar en tankesmedja ligger, enligt Leif Nicklagård, helt i linje med vad Unionens senaste kongress (2011) beslutade.

- Det gick ut på att vi skulle utreda och titta på om vi ska starta en smedja, men då gärna med andra. Så vi diskuterar det nu och håller den dörren öppen eftersom vi tror att en tankesmedja skulle bli starkare då. Men vi har inte tagit kontakt med andra fackförbund om det här än, säger han.

Det man hittills lagt störst fokus på är alltså att definiera vilken målsättning man ska ha med en eventuell tankesmedja, för att i nästa steg bestämma sig för vilken insats som bäst svarar mot den bestämda målsättningen.

- När det gäller målsättningen så är vi nästan framme nu. Det går ut på att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen som en framgångsfaktor både för individen, företagen och samhället i stort.

En komplicerande faktor är också att det just nu pågår en översyn av  TCO och vilken roll centralorganisationen ska spela framöver.

- Det görs en genomlysning av TCO:s roll och hur förbunden samarbetar.  Och då måste man också se till att att vi inte störs av varandra. Det betyder inte att TCO ska bli en tankesmedja, men det är en anledning till att vi tar det lite lugnt, säger Leif Nicklagård.

Översynen av TCO:s roll väntas vara klar i höst och innan den är klar kommer sannolikt inte heller Unionen att fatta något beslut om tankesmedjan.

Finns det beräkningar på vad en tankesmedja skulle kosta Unionen?

- Vi har diskuterat en del kostnader men det är jättesvårt att säga än, för det beror också på vilken typ av insatser som behövs för att uppnå målen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.