Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen vill se krafttag mot stress och ohälsa

Arbetsmiljölagen fyller 40 år! Men nu måste regeringen ta i med hårdhandskarna för att lagen verkligen ska kunna följas. Därför behövs kraftfulla satsningar mot stress och ohälsa i arbetslivet. Det kräver Unionen tillsammans med sex andra fackförbund, tankesmedjan Arena Idé och forskare.
Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Unionen vill att regeringen inom kort skjuter till medel till Arbetsmiljöverket för att få bukt med stress och ohälsa i arbetslivet. Janerik Henriksson/TT

Situationen på våra arbetsplatser är så allvarlig att det behövs handling nu. Ett arbetsliv som skapar sjukdom och långvariga hälsoproblem kan vi aldrig acceptera, framhöll Unionens ordförande Martin Linder tillsammans med företrädare för fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, IF Metall, Kommunal, Vision, samt tankesmedjan Arena och forskare, i en artikel på DN Debatt för en tid sedan.

För att bättre förstå orsakerna till den växande ohälsan och diskutera vad som kan göras har de fackförbunden från LO, TCO och Saco, i samarbete med tankesmedjan Arena idé under 2016 genomfört ett antal kunskapsbyggande seminarier.

Och de har kommit till tre åtgärder för att få bukt med det stora och växande antalet stressdiagnoser:

1. Fler inspektioner och ökad kunskapsspridning. Arbetsmiljöverket behöver anställa drygt 200 inspektörer för att nå de rekommendationer från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Och då räcker inte på långa vägar de 25 nya miljoner som finns i regeringens budget.

2. Ett tydligt genusperspektiv måste in i lagar, föreskrifter och inspektioner. Arbetsmiljölagen är manligt kodad. Den anställde som finns som en undertext i lagen är en man. Den pågående utredningen om arbetsmiljölagen och utvecklingen i dagens arbetsliv bör också undersöka hur genusperspektivet ska kunna föras in i lag och föreskrifter.

Ge också genusperspektivet en större tyngd i inspektionerna. Arbetsmiljöverket har på försök genomfört särskilda inspektioner med fokus på att fånga skillnader i mäns och kvinnors villkor i delar av kommunsektorn.

3. Ge företagshälsovården en tydligare roll i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket måste granska om alla arbetsgivare uppfyller arbetsmiljölagens krav på tillgång till en oberoende expertresurs som arbetar förebyggande och är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Expertresurser behövs inte minst med tanke på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som har siktet inställt på att minska den psykiska ohälsan.

Finns det någon av dessa punkter som är extra viktig för Unionens medlemmar?
– Nej, de bildar en helhet. Det är nödvändigt med en allmän resursförstärkning där regeringen skjuter till mer medel till Arbetsmiljöverket för att ge dem bättre möjligheter att utöva tillsyn över arbetsmiljölagen. Unionen arbetar också kontinuerligt för att få till stånd nya föreskrifter som förtydligar ansvar för arbetsmiljön och gör arbetsmiljölagen mer tillämplig på de arbetsmiljöproblem som våra medlemmar upplever. Ett exempel på detta är de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Text: Gertrud Dahlberg​

Vad står i arbetsmiljölagen (AML)?

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.