Annons
Annons
  • Det ska vara siffror på löneökningarna, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Unionen vill se siffror i alla avtal

Publicerad 22 oktober 2015, kl 14:37

Till jul överlämnas avtalskraven och förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare tar fart. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert går in i avtalsrörelsen med ett konkret uppdrag: alla avtal ska innehålla en siffra på lönehöjningar.

Avtalsrörelsen tar avstamp i ett unikt ekonomiskt läge. Inflationen har under lång tid legat på noll, och förutsättningarna för avtal med generösa löneökningar har sällan varit så dåliga. Men också hårda nötter går att knäcka, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

– Ja, det är ju ett nytt ekonomiskt landskap som vi ska förhandla i. Arbetsgivarna har gått ut hårt med att de inte vill utgå från inflationsmålet, vilket vi absolut anser att vi ska göra. Så vi står långt ifrån varandra i fördiskussionerna.

Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen leder ofta till olika prognoser. Hur löser man det?
– För två avtalsrörelser sedan hade vi väldigt olika syn på vart ekonomin var på väg. Då kunde vi inte nå en samsyn och då blev det ett kort avtal.

Menar du att det kan bli fråga om ettåriga avtal?
– Ju svårare det är att förutse och hitta en samsyn om vart ekonomin är på väg, desto svårare är det att teckna långa avtal.

Då blir det knappast mer än ett rent löneavtal?
– Ett kort avtal brukar innebära att arbetsgivarna inte är så villiga att diskutera andra frågor.

Hur påverkar nollinflationen avtalsrörelsen?
– Vår syn är ju egentligen att det inte är inflationen i sig vi ska fokusera på, det är inflationsmålet. Inflationen fokuserade vi på väldigt mycket i förhandlingar på 1970- och 80-talen. Då jagade vi ju inflationen och skulle ha kompensation. Det skapade inga bra förutsättningar för ekonomin och företagen.

– Om Riksbanken gör sitt jobb med penningspolitiken så samverkar samhällsekonomin och avtalsrörelsen. Om vi skulle överge inflationsmålet som ankare skickar det signalen till omvärlden att ingen tror på målet. Det skulle stärka kronan och det är inte bra för svenska exportföretag. Samspel är bra för företagen. Det betyder inte – vilket är viktigt att förtydliga – att vi ska ta i extra i våra lönekrav för att få fart på inflationen. Vi måste utgå ifrån den ekonomiska realiteten och värna konkurrenskraften för de svenska exportföretagen.

Är det fortfarande viktigt att industrin sätter märket?
– Det är exportsektorn som bär samhällsekonomin i ett litet, exportberoende land som Sverige. Det innebär att vi måste hålla koll på löneökningarna i våra konkurrentländer. Det viktigaste är att svensk lönebildning ger en löneökningstakt som stärker konkurrenskraften och ger bra villkor för de anställda. Men märket kommer säkert att ifrågasättas av organisationer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Även individgarantin i Unionens avtal har ifrågasatts. Hur ser du på det?
– Individgarantin kommer att bli en tuff fråga. Vi har i vissa avtal ersatt den siffersatta individgarantin med ett krav på åtgärdsplan vid låga löneökningar. Den processen gör halt nu. Förbundsrådet har beslutat att alla avtal ska ha siffersatta individgarantier, för man anser inte att det har fungerat överallt.

Flera förbund har tecknat avtal utan en siffra på löneökningarna. Kommer Unionen att göra det?
– Det finns fackförbund som har gått med på sifferlösa avtal. Det gör de för att de litar på att andra kommer att teckna avtal med ett innehåll – så slipper de ta den striden. Vissa gör det också med ambitionen att klättra på våra avtal.

– Skulle vi teckna sifferlösa avtal skulle löneökningarna bli lägre för alla tjänstemän. Det är ett hot mot hela modellen.

Vilken fråga förutom lön ser du som viktig?
– Ett väldigt viktigt mål är att se till att pensionsvillkoren för Unionens medlemmar blir likvärdiga. Vi träffade i förra avtalsrörelsen avtal inom industri, handel, transport och byggsektorerna om en förstärkning av tjänstepensionen, flexpension. Det gjorde vi för att vi ser att den ökande livslängden leder till lägre pensioner om inget görs. Nu måste vi se till att anställda i tjänstesektorn får lika bra pensioner som i övriga sektorer.

Vilken är din största farhåga inför avtalsrörelsen?
– Det är att ifrågasättandet av märket från dem som tycker att just deras medlemsgrupper ska få mer leder till att löneförhandlingarna havererar. Det i sin tur hotar konkurrenskraften och därmed arbetstillfällen inte bara på exportföretag utan även alla företag som har dessa som kunder. Det hotar också framtida löneökningar och villkorsförbättringar.

Linda Svensson
Linda Svensson
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Nya regler har lett till bättre arbetsmiljö

    Arbetsmiljöverkets föreskrift mot psykosocial ohälsa på jobbet, OSA, har främst haft effekt för offentliganställda kvinnor. Men i tre fall som rör Unionenmedlemmars arbetsplatser har arbetsgivare tvingats ta itu med kränkande särbehandling.

  • Läs även...

    Ny funktion ska minska sjukskrivningar

    Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.