Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenfall till EU-domstolen

Ska anställningstiden löpa vidare när ett nytt företag tar över verksamheten? Om det tvistar Unionen och Almega i Arbetsdomstolen, som nu begärt hjälp av EU-domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxenburg. Peter Hoelstad/TT

Det blir allt vanligare med övergång av verksamhet, det vill säga att ett företag tar över en redan befintlig verksamhet inklusive den förra arbetsgivarens personal.

Personer över 55 år som har varit anställda hos samma arbetsgivare i mer än tio år har en kollektivavtalad rätt till förlängd uppsägningstid på sex månader vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Vid övergång av verksamhet anser Unionen att den sammanlagda anställningstiden (från såväl tidigare som aktuell arbetsgivare) ska räknas in i uppsägningstiden.

AD-målet rör fyra Unionenmedlemmar som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist av arbetsgivaren ISS Facility Services AB. Unionen stämmer ISS och Almega då de menar att medlemmarna har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid som de tjänat in hos sina tidigare arbetsgivare innan ISS tog över verksamheten.

Men Almega och ISS håller inte med, utan menar att det är anställningstiden från och med verksamhetsövergången som ska styra uppsägningstiden.

För att reda ut om Almegas och ISS:s tolkning är förenlig med överlåtelsedirektivet har AD beslutat att inhämta ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Ett beslut som är ytterst ovanligt.

- Det är ovanligt att Arbetsdomstolen ber om ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Mig veterligen är det fjärde gången någonsin som AD gör det, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

Hur lång tid EU-domstolen tar på sig är oklart, men det kan ta flera år innan AD till slut avgör målet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.