Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Uppgradera dig till ledare 3.0

Det är tufft att vara chef – men det blir tuffare. I framtiden måste du vara snabbrörlig, transparent, mjuk och coachande. Det finns bara en väg att gå – mot kompetensutveckling.
Petra Rendik Publicerad 31 januari 2018, kl 13:34
John Sandlund
- Du är aldrig färdig ledare bara för att du en gång blivit chef, menar Henrik Lundberg, gruppchef på Releasy i Linköping. John Sandlund

Kraven på ditt ledarskap kan ibland kännas snudd på omänskliga. Du ska finnas till hands, men inte för mycket så att du hämmar. Du ska vara visionären som gillar människor och tar förändringar med en klackspark. Du ska tåla nästan hur mycket som helst. Företagets ekonomi och medarbetarnas arbetsglädje och välmående hänger på dig. Glöm inte att du också bör vara en fena på digitaliseringen.

Är det synd om chefer?

– Nej, det tycker jag inte. Men att vara ledare och chef är ett tufft yrke och du bör veta vad du ger dig in på när du tackar jag till rollen. Det är du som bestämmer om du vill vara chef eller inte, säger Sara Rönnqvist, senior affärskonsult, på IHM Business School.

Många har potential att bli goda ledare, men för att lyckas och klara av att möta kraven finns det bara en väg att gå: kompetensutveckling. Som chef är du aldrig färdig, oavsett hur mycket erfarenhet och hur många chefskurser du har i bagaget – du behöver ständigt träna dig själv i att leda.

Problemet är att många vill men inte hinner. Bristen på tid, att annat behöver prioriteras i verksamheten, är den vanligaste orsaken till att chefer väljer bort den egna kompetensutvecklingen.

– Kanske tar man sig tid att gå på ett seminarium eller på ett frukostmöte med andra chefer och det är i och för sig bra. Men vill du få till en långsiktig beteendeförändring så räcker det inte, säger Sara Rönnqvist.

Vem ansvarar då för din kompetensutveckling? Förr var det vanligare att arbetsgivaren skickade sina chefer på kurs. I dag får ledare ta ett större eget ansvar och leda sig själva. Kunskaper behöver i större grad uppdateras oftare och chefen måste själv ta initiativ och hänga med.

Något som Henrik Lundberg, håller med om. Han är gruppchef på företaget Releasy i Linköping. Schemat är ofta pressat, men då får han ta sig tiden att utvecklas i sin ledarroll.

– Alla vill ha mer tid, det tror jag gäller oavsett vad du arbetar med. Men jag har lärt mig av en tidigare chef att våga delegera mer och då frigörs tid.

Henrik försöker komma i väg på seminarier och kurser när han har möjlighet, annars lyssnar han mycket på ljudböcker hemma, i bilen och ibland på kontoret. Böcker som handlar om just ledarskap. Det är ett enkelt men bra sätt att hänga med, tycker han.

– Min uppfattning är att ledarskap är något du har i dig, eller något som du måste utveckla själv. Det måste kännas naturligt att leda. Däremot är du aldrig färdig ledare bara för att du en gång har blivit chef. Så utbildning är viktigt.

Och utbildningar, ja det finns en uppsjö av dem som riktar sig till ledare. Sara Rönnqvists råd är att lägga in ”egen utveckling” i kalendern och prioritera det, precis som Henrik gör.

– Det kan vara tid för egen reflektion, tid att lära sig ett nytt program på datorn eller en mer omfattande utbildning. Som chef behöver du ligga steget före, annars kommer andra att gå om och göra jobbet bättre.

3 utbildningar

UGL - utvecklande ledarskap. Försvarsmaktens egen ledarskapsmodell används flitigt inom den privata sektorn. Läs mer om deras kurser på www.fhs.se

Management 3.0 - agilt ledarskap. Bli en förändringsbenägen chef. Kursutbudet är enormt. Mer information på www.informator.se

EQ-ledarskap - Få dina medarbetare att blomma. Hur du gör det kan du bland annat lära dig hos IHM Business School. Läs mer på www.ihm.se

 

 

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory