Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsagd från Ericsson för andra gången

Petra Hertogs är luttrad. Och smått uppgiven. För 14 år sedan blev hon uppsagd från Ericsson i Kista. Nu kan det snart vara dags igen.
– Jag ser inget slut på osäkerheten och räknar kallt med att de ständiga neddragningarna kommer att fortsätta framöver.
Niklas Hallstedt Publicerad
Peter Knutson
Ovissheten sänker stämningen, menar Petra Hertogs, som är beredd på att kanske bli uppsagd från Ericsson för andra gången. Peter Knutson

Petra Hertogs är kritisk till att Ericsson inte ger klara besked om vad nu som väntar de anställda.

– Vi vill veta vad som är på gång! Ovissheten gör att stämningen blir låg och dålig. Det spekuleras om Ericsson ska flytta utomlands, eventuella avstyckningar och vad som blir kvar i Sverige. Tankarna finns där hela tiden, men samtidigt går det inte att hålla på att älta, vi måste jobba på, säger Petra Hertogs som arbetar som Strategic Sourcing Manager på Group and Product Sourcing.

Hon anser att ett stort problem är att Ericsson under lång tid inte hade en ordinarie vd.

– Man måste ha någon som kommunicerar och fattar tydliga beslut. En ledare som är insatt i branschen och kan hantera de enorma utmaningar vi står inför.

Petra Hertogs berättar att hon och hennes kollegor är undrande inför vad som egentligen ligger bakom att Ericssons försäljning och vinst har minskat och är betydligt sämre än förväntat.

– Hur har det kunnat gå så här illa? Vad beror det på att det gått käpprakt åt skogen? Det är också mycket märkligt att företaget trots allt fortsätter att ha höga avkastningskrav, som nu leder till de neddragningarna som väntar. Men det går ju inte att bara spara och spara hela tiden om ett företag ska utvecklas, säger Petra Hertogs.

Hon menar att de återkommande uppsägningarna gör att Ericsson riskerar att hamna i en ond spiral och på sikt bli mindre attraktivt för unga talanger.

År 2002 blev Petra själv uppsagd när Ericsson drog ned i Kista. Efter en kort period av arbetslöshet fick hon ett annat arbete. Efter tre år sökte hon sig på nytt till Ericsson, men till en annan tjänst än tidigare.

– Jag hoppas få stanna kvar inom Ericsson eftersom det hela tiden finns chans att bredda sig och jobba med nya områden. Jag är 49 år och vill kunna hänga med i det som händer. Men jag saknar besked om hur jag på bästa sätt ska kunna kompetensutveckla mig och vad som förväntas av mig för att jag ska kunna vara en tillgång för företaget även i framtiden.

Trots ovissheten är Petra ändå inte särskilt orolig inför framtiden.

– Om jag inte får stanna kommer jag att ta mig vidare på ett eller annat sätt. Det finns andra branscher som jag kan tänka mig. Men det vore ledsamt om det i framtiden blir så att Ericsson inte längre kommer att finnas kvar i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.