• För dem med låg utbildning och fel kompetens kan robotiseringen öka den psykiska ohälsan. Foto: Illustration: Valero Doval

Utbränd i dag – uttråkad i morgon

Publicerad 3 oktober 2017, kl 14:53

Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.

Höga ohälsotal och utmattningsdepressioner. Så ser det ut på arbetsmarknaden. Om några årtionden kan det dock bli betydligt tuffare, om man får tro Theo Bodin, forskare i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet.

– Det kommande decenniet kommer det att bli tydligare skillnader där arbetsmarknaden skiktas i vinnare och förlorare. De sistnämnda är de med låg utbildning och fel kompetens. Och där kommer den psykiska ohälsan definitivt att öka. Dagens problem i skolan kommer att nå full effekt 2030, med en stor grupp personer som står utan relevant kompetens. Samtidigt kommer det absolut att finnas folk som vinner på digitaliseringen, säger Theo Bodin.

Vinnarna är de som är anpassningsbara och som ser till att konstant utveckla sina färdigheter.

– De som har möjlighet att kombinera flexibilitet med en hög grad av självständighet, där deras kompetens verkligen tas tillvara, är potentiella vinnare. I den gruppen kan den psykiska ohälsan bli ett mindre problem än i dag, säger Theo Bodin.

Men kommer vi att må bättre i arbetslivet 2030 än vad vi gör i dag? Ja och nej. Enligt forskarna kan vi få färre arbetsplatsolyckor och förslitningsskador när maskinerna tar över.

Stressen förvinner inte bara för att robotarna tar över

Parallellt med den positiva utvecklingen blir arbetslivet mer otryggt. Även för tjänstemän, när de flesta arbetar som frilansare. Det kommer att bli en stor omställning för många.

– Att trivas med chefer och kollegor och känna samhörighet är viktigt för välbefinnandet. Dagens sociala dimension lär raseras, men byggs upp någon annanstans. Folk kommer att söka någon form sammanhang på egen hand, som på kontorshotell eller arbetskaféer. Annars riskerar det att bli rätt deppigt – det är ju i mötet mellan människor som vi utvecklas och som det uppstår innovationer och nya tankar.

– Vi kommer att få en arbetsmiljö som är allas och ingens ansvar. Frågan är vem som då lägger tid och pengar på systematiskt arbetsmiljöarbete.

När arbetslivet blir mer osäkert måste alla ta större ansvar för sin egen trygghet, vilket ökar den psykiska belastningen. Därför är Theo Bodin övertygad om att stress och utmattningsdepressioner blir kvar.

– Stressen försvinner inte bara för att robotarna tar över. Det är svårt att veta om den kommer att öka generellt, men en stor grupp kommer definitivt att vara mer stressade och utsatta än vad de är i dag. De kommer att ha svårt att ta sig ur situationen och halka allt längre ifrån en möjlig sysselsättning, säger han.

Han tror inte heller att de nya yrken som skapas i framtiden kommer att leda till nya sorters arbetssjukdomar.

– Kroppen består av samma proteiner och molekyler som tidigare. Utbrändhet har funnits i hundra år, skillnaden är att det är på tapeten i dag och har fått ett namn. Däremot kommer floran av arbetssjukdomar att förändras beroende på vad vi exponeras och utsätts för, till exempel vilka hälsofarliga ämnen som byggs in i kontorsmiljöer och bostäder, som olika nanomaterial, hormonstörande ämnen och nya kemikalier.

Vad händer då med den grupp som inte jobbar, blir de uttråkade och understimulerade?
– Om man håller fast vid linjen att vilket jobb som helst är bättre än inget jobb kan det bli problem. När man behöver ”hitta på” sysselsättning åt en stor mängd människor som inte är efterfrågade på den reguljära arbetsmarknaden är risken stor att vi får insatser som liknar Arbetsförmedlingens fas 3. Att skapa meningsfull sysselsättning åt denna grupp kommer att bli en stor utmaning.

Vi kommer att jobba mindre och i stället ägna oss åt det vi älskar

Hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh har en betydligt mer optimistisk framtidssyn. Hon tror att digitaliseringen kommer att leda till att vi jobbar betydligt mindre och i stället kan ägna oss åt det vi älskar.

– Se det som en jättemöjlighet i stället för ett hot om en robot ersätter ditt jobb. Då kan du resa, lära dig ett nytt språk eller läsa böcker. Hela livet kan bli som en semester.

– Den stora nöten blir att fylla tillvaron med mening, så att vi inte blir uttråkade. Och den övergången kan bli utmanande. Alla måste förr eller senare ställa sig frågan vad de skulle göra om de fick ägna sig åt något de verkligen brinner för. Om 50 år kommer man att tycka att det var sjukt att vi var på jobbet åtta timmar om dagen, säger hon.

BOREOUTSYNDROM

Åkomma som kännetecknas av understimulans på jobbet och likgiltighet inför arbetet. Bakomliggande orsaker är ofta för låga krav och dåligt ledarskap. Är enligt en del forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i arbete. 15 procent av alla kontorsarbetare uppskattas lida av boreout.

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Stor ökning av psykisk ohälsa hos chefer

    Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.

  • Läs även...

    Få företag utnyttjar proaktiv sjukpenning

    Det går att stoppa stress innan den leder till sjukskrivning. Men få arbetsgivare utnyttjar möjligheten till förebyggande sjukpenning.

  • Läs även...

    Han pratar utbrända personer friska

    Utbrändhet är i grund och botten ingen sjukdom. I stället är det ett uttryck för att vi lever på ett sätt som inte stämmer överens med våra grundläggande behov. Det menar leg psykolog Fredrik Bengtsson, som bland annat jobbar med existentiella samtal för personer med utmattningssyndrom.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.