Annons
Annons
  • Många som går in i väggen är ambitiösa, driftiga och stresståliga personer. Foto: Shutterstock

Utbränd - på olika sätt

Publicerad 27 april 2017, kl 06:30

De flesta säger utbränd, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.

Utmattningsdepression
 

VAD ÄR DET?
Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare – kanske i tonåren – varit deprimerad. Det går vanligen snabbt att lindra symtomen, men återfallsrisken är stor.

SYMTOM
Smärta och värk i kroppen. Självanklagelser, ältande, självmordstankar, aptit- och viktminskning. En deprimerad person har vanligen ingen tilltro till att kunna påverka sin situation, undviker att ta itu med problem, har höga krav på sig själv, kan inte säga nej och har svårt att delegera arbete till andra.

BEHANDLING
Fysisk aktivitet, samtalsterapi (ofta KBT, kognitiv beteendeterapi) eller antidepressiva läkemedel. Avslappning, meditation och stresshantering ger många gånger bra resultat. Ofta ges behandlingsalternativen i kombination.

Utmattningssyndrom

VAD ÄR DET?
Den som blir utbränd och får diagnosen utmattningssyndrom är inte alltid deprimerad, och om den är det så är detta en följd av utmattningen. De som drabbas av utmattningssyndrom älskar ofta sitt arbete så mycket att de jobbar ända in i kaklet. De säger aldrig nej, det är ständigt nya utmaningar och uppgifter, tills det inte fungerar längre. Utmattningssyndrom är till skillnad från utmattningsdepression lätt att förebygga, men svårare att behandla.

SYMTOM
Ofta har du länge ignorerat de psykiska och fysiska signaler som talar om att det har blivit för mycket. Symtomen smyger sig på. Brist på energi och en ständig trötthet som inte går att sova bort. Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress, känslomässig labilitet eller irritabilitet samt sömnsvårigheter. Värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel och/eller ljudkänslighet är vanligt.

BEHANDLING
Om man inte även är deprimerad har antidepressiva medel ingen effekt, de kan tvärtom förvärra läget. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Se till att involvera din chef och företagshälsovården. Ofta krävs professionell hjälp för att ta ett helhetsgrepp på hela livssituationen och försöka hitta vad som stressar. Stresshantering, meditation, fysisk aktivitet samt regelbundna sov- och matvanor är viktigt. För det mesta krävs sjukskrivning och en långsam samt strukturerad återgång till arbetslivet. Med rätt stöd kan de flesta komma igen.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

ANTALET SJUKA ÖKAR
Sjukskrivningarna på grund av stress har ökat med 70 procent sedan 2010. 32 000 svenskar går in i väggen varje år. 200 av dessa personer dör. Åtta av tio som sjukskrivs för utmattningssyndrom är kvinnor. Och det kanske mest alarmerande: sjukhälsotalen kryper ner i åldrarna.

BRA SÄTT ATT VARVA NED

  • Skriv ned vilka saker som stressar dig och som ger ångest. Försök i möjligaste mån att undvika dessa situationer.
  • Undvik också att göra flera saker på samma gång, koncentrera dig på en sak i taget.
  • Odla konsten att göra ingenting då och då. Lyssna på tystnaden. Stäng emellanåt av mobil och dator.
  • Meditation har en lugnande effekt.
  • Testa massage. Beröring frisätter hormonet oxytocin vilket skapar lugn och motverkar stress.
  • Fundera över vad som känns mest meningsfullt i ditt liv. Hur kan du få in mer av det?

TESTA DIG SJÄLV: Hur nära väggen är du?

Gertrud Dahlberg
[email protected]

VARNINGSSIGNALER

  • Ständig trötthet, aldrig utvilad. Sömnsvårigheter.
  • Minnesvårigheter.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv, så kallat tunnelseende.
  • Känsloutbrott, till exempel gråtattacker och raserianfall.
  • Överkänslighet för sinnesintryck som ljus och ljud.
  • Nedstämdhet, känslor av hopplöshet och vanmakt.
  • Muskelspänningar, ofta i nacke, axlar rygg och käkar.
  • Huvudvärk, magkatarr, allmän smärta och yrsel.

KRAV PÅ ARBETSGIVAREN
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, till exempel genom möjlighet till återhämtning, ändrat arbetssätt eller ändrad prioriteringsordning.
  •  ... arbetstiderna inte leder till ohälsa. Det kan till exempel ske vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och om det finns förväntningar på att man ständigt ska vara nåbar. Det ska finnas tid för återhämtning.
  • ... sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

 

Lediga jobb
  • Läs även...

    Ny funktion ska minska sjukskrivningar

    Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.

  • Läs även...

    Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

    Redan nu ser företagshälsovården att den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.

  • Läs även...

    Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

    Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.

  • Läs även...

    Så stöttar du en orolig kollega

    De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.