Under tisdagen lämnade utredaren, Cathrine Lilja Hansson, som till vardags är ordförande och chef för Arbetsdomstolen, över den 467 sidor långa rapporten med sina förslag om vad som bör förbättras i diskrimineringslagen när det gäller det förebyggande arbetet till regeringen.
Det handlar bland annat om lönekartläggningar och jämställdhetsplaner. En utredning som blivit uppskjuten flera gånger vilket Kollega tidigare skrivit om.
Ett av förslagen är att återinföra lönekartläggningar varje år, i stället för vart tredje år som det blev när lagen ändrades senast 2008. Ett krav som även en majoritet i riksdagen ställde för ett år sedan. Däremot anser utredningen inte att det finns något behov av särskilda planer för jämställda löner.
Ett annat förslag som utredningen tagit ställning till är om kartläggningarna enligt lag ska ske i samband med den årliga lönerevisionen. Men i och med att det kan finnas flera kollektivavtal - och därmed olika tidpunkter för lönerevisioner – på en och samma arbetsplats anser utredningen att det inte är lämpligt.
Alla arbetsgivare är skyldiga att kartlägga löner på arbetsplatsen (även om undersökningar visar att få gör det). Men kravet på skriftlig dokumentation ska dock enligt utredningen bara gälla arbetsplatser med fler än 25 anställda. Orsakerna sägs vara två. Dels att bördan blir för stor för mindre arbetsplatser. Dels att DO, som är den myndighet som ansvarar för tillsynen av det förebyggande arbetet mot diskriminering, inte har resurser att granska så många arbetsplatser. Även om utredningen föreslår ökade resurser till DO, så räknar man med att inte heller det skulle räcka.
Hela utredningen: Aktiva åtgärder mot diskriminering SOU 2014/41
