Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Utredningar förlänger sjukskrivning

De utredningar som sjukskrivna går igenom ska möjliggöra en snabb återgång till arbetslivet. Men resultatet har blivit det motsatta, visar en ny rapport.
Lina Björk Publicerad 12 november 2014, kl 09:37
Jolanta Mayerberg/Colourbox
Försäkringskassans utredningar förkortar inte sjukskrivningarna och ökar återgången i arbete. Tvärtom minskar återgången i arbete efter ett genomfört avstämningsmöte. Jolanta Mayerberg/Colourbox

Om du blir långtidssjukskriven har Försäkringskassan en rad åtgärder för att du snabbt ska komma tillbaka i arbete. Man beslutar om du har rätt till sjukpenning, kartlägger dina behov av rehabilitering och kallar till avstämningsmöten för att se om din hälsa har förbättrats. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har tittat på hur effektiva utredningarna är för att personer faktiskt återgår till sitt jobb. Resultatet är nedslående.

De två mest förekommande utredningarna för dig som är sjukskriven är Sassam och avstämningsmöte. Sassam innebär att du träffar Försäkringskassans handläggare för att diskutera möjligheter och hinder för att återgå till arbetslivet och vilken rehabilitering som i så fall skulle vara aktuell.  På ett avstämningsmöte finns, förutom du och din handläggare, oftast en tredje part. Kanske din chef, Arbetsförmedlingen eller din läkare som kan kartlägga din befintliga arbetsförmåga.

Resultatet visar att Försäkringskassans utredningar inte förkortar sjukskrivningarna och ökar återgången i arbete. Tvärtom minskar återgången i arbete efter ett genomfört avstämningsmöte. Samma visa var det med Sassam-utredningarna. Sjukskrivna som skulle kunna komma tillbaka i jobb, blir föremål för långa rehabiliteringsplaner, som i sin tur fördröjer återgången till arbetslivet.

En möjlig förklaring till de negativa effekterna kan vara att utredningarna inte klargör vilka personer som skulle kunna bli hjälpta av rehabilitering, utan handläggarna lägger insatser på personer som skulle må bättre av andra typer av åtgärder.

ISF anser att Försäkringskassan bör se över avstämningsmöten som utredningsform för att undvika att sätta in åtgärder i onödan. Likaså tycker myndigheten att kassan ska bli mer återhållssam med att utreda behovet av rehabilitering de första månaderna av sjukskrivningen. Den tiden bör fokus istället läggas på att säkerställa att den sjukskrivna har rätt till ersättning.

 

Fakta

Urvalet i studien består av cirka 70 000 anställda som påbörjade en sjukskrivning under 2010.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.