Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Utvisning riskerar att orsaka konkurs

Christina Nygren och Sirajul Islam var en ”perfect match” sett ur affärssynpunkt. Och så hade det kunnat fortsätta. Men en olycklig miss gör att Sirajul kan utvisas. Nu kämpar de tillsammans för att han ska få stanna i Sverige.
Anita Täpp Publicerad
Klas Sjöberg
Utan Sirajul Islam, som åker runt på landsbygden i Bangladesh och köper textilier från småhantverkare, kan Christina Nygren inte driva sin butik. Nu hotas han av utvisning. Klas Sjöberg

I den lilla butiken Brokiga Bengalen på Södermalm i Stockholm finns många vackra och färgstarka bomulls- och sidentyger. Men det är ändå bara en bråkdel av allt som brukade finnas här, när butiken fortfarande fungerade, förklarar butiksägaren Christina Nygren.

Då åkte Sirajul Islam till Bangladesh på inköpsresor ett par gånger om året för att fylla på med nya tyger. Men de resorna fick ett abrupt slut när Migrationsverket meddelade att han skulle utvisas.

– Då beslagtogs hans pass. Så nu har han inte varit i Bangladesh på tre år och vi får allt mindre att sälja och jag måste hela tiden skjuta till pengar för att vi inte ska gå i konkurs, fortsätter hon.

Christina har länge haft ett stort intresse för den sydasiatiska kulturen. Under mer än 30 år reste hon runt i olika länder i området för att studera, arbeta och forska. I Bangladesh lärde hon känna Sirajul.

När hon senare beslöt att förverkliga sin dröm, att öppna en butik i Stockholm med försäljning av tyger från Bangladesh, handplockade hon Sirajul som butiksförsäljare och inköpare.

– Affären bygger på att han har åkt runt på landsbygden i Bangladesh och köpt tyger av hantverkare, som små kvinnokollektiv. Det är en uppgift som bara Sirajul klarar, eftersom det kräver att man kan språket, har rätt kontakter och känner till kulturen där, säger Christina.

– Vi hade stora planer på hur vi skulle utveckla verksamheten när Migrationsverket meddelade sitt beslut. Sedan dess har vi i stället tvingats lägga all kraft på att överklaga det och försöka få beslutet ändrat.

När butiken öppnade 2011 så hade han tackat ja till en 75-procentig anställning med kollektivavtalad lön.

För Sirajul betydde flytten till Stockholm att han fick möjlighet att skapa sig en ny tillvaro i Sverige, samtidigt som han kunde bidra till familjens försörjning i hemlandet. Han visste att det på sikt fanns en chans att han skulle få permanent uppehållstillstånd i Sverige, och att det då även fanns en möjlighet för hans fru och son att flytta hit.

Juridisk hjälp har kostat mycket pengar och nu hotas butiken av nedläggning

Sirajul trivdes snart bra i Sverige, han pluggade svenska och fick nya vänner. Problemen började när han efter fyra års anställning, med löfte om en fortsatt anställning, utnyttjade rätten att söka permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Läs mer: Spotifys anställda riskerar utvisning

Helt oväntat kom då besked om att hans ansökan hade avslagits och att han skulle utvisas fyra veckor senare. Anledningen var att han under sina fyra år som anställd i Sverige hade tagit tjänstledigt, i sammanlagt tre och en halv månad, för att vara med sina svårt sjuka föräldrar i Bangladesh.

– Jag har verkligen tagit reda på vad som gäller och vet att vi har gjort rätt, säger Christina.

Hon är väldigt upprörd över hur Migrationsverket har hanterat Sirajuls ärende och därmed honom. Liksom över vilka följder det har fått för henne själv och butiken.

– Den juridiska hjälpen har kostat mig mycket pengar och nu hotas butiken av nedläggning. Men det värsta är nog att jag har tappat tron på vårt rättssystem. Vi har följt alla regler och de har gjort fel, ändå ändras inte beslutet. Det är ju helt horribelt.

Nu har det gått tre år sedan Sirajul senast träffade sin cancersjuka mor, sin hustru och son. Han förklarar att han fick en chock när han insåg att Migrationsverket inte skulle ändra beslutet.

– Det är inte rättvist. Jag trodde inte det kunde gå till så här i Sverige, säger han.

Christina tillägger:

– Politikerna pratar mycket om integration. Sirajul har en speciell kompetens som behövs för att jag ska kunna driva butiken. Nu har han varit här i mer än sex år och skött sig klanderfritt, jobbat, betalat skatt och aldrig tagit emot några bidrag. Ändå ska han utvisas, det är inte klokt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se