Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Utvisning riskerar att orsaka konkurs

Christina Nygren och Sirajul Islam var en ”perfect match” sett ur affärssynpunkt. Och så hade det kunnat fortsätta. Men en olycklig miss gör att Sirajul kan utvisas. Nu kämpar de tillsammans för att han ska få stanna i Sverige.
Anita Täpp Publicerad 14 juni 2017, kl 14:10
Klas Sjöberg
Utan Sirajul Islam, som åker runt på landsbygden i Bangladesh och köper textilier från småhantverkare, kan Christina Nygren inte driva sin butik. Nu hotas han av utvisning. Klas Sjöberg

I den lilla butiken Brokiga Bengalen på Södermalm i Stockholm finns många vackra och färgstarka bomulls- och sidentyger. Men det är ändå bara en bråkdel av allt som brukade finnas här, när butiken fortfarande fungerade, förklarar butiksägaren Christina Nygren.

Då åkte Sirajul Islam till Bangladesh på inköpsresor ett par gånger om året för att fylla på med nya tyger. Men de resorna fick ett abrupt slut när Migrationsverket meddelade att han skulle utvisas.

– Då beslagtogs hans pass. Så nu har han inte varit i Bangladesh på tre år och vi får allt mindre att sälja och jag måste hela tiden skjuta till pengar för att vi inte ska gå i konkurs, fortsätter hon.

Christina har länge haft ett stort intresse för den sydasiatiska kulturen. Under mer än 30 år reste hon runt i olika länder i området för att studera, arbeta och forska. I Bangladesh lärde hon känna Sirajul.

När hon senare beslöt att förverkliga sin dröm, att öppna en butik i Stockholm med försäljning av tyger från Bangladesh, handplockade hon Sirajul som butiksförsäljare och inköpare.

– Affären bygger på att han har åkt runt på landsbygden i Bangladesh och köpt tyger av hantverkare, som små kvinnokollektiv. Det är en uppgift som bara Sirajul klarar, eftersom det kräver att man kan språket, har rätt kontakter och känner till kulturen där, säger Christina.

– Vi hade stora planer på hur vi skulle utveckla verksamheten när Migrationsverket meddelade sitt beslut. Sedan dess har vi i stället tvingats lägga all kraft på att överklaga det och försöka få beslutet ändrat.

När butiken öppnade 2011 så hade han tackat ja till en 75-procentig anställning med kollektivavtalad lön.

För Sirajul betydde flytten till Stockholm att han fick möjlighet att skapa sig en ny tillvaro i Sverige, samtidigt som han kunde bidra till familjens försörjning i hemlandet. Han visste att det på sikt fanns en chans att han skulle få permanent uppehållstillstånd i Sverige, och att det då även fanns en möjlighet för hans fru och son att flytta hit.

Juridisk hjälp har kostat mycket pengar och nu hotas butiken av nedläggning

Sirajul trivdes snart bra i Sverige, han pluggade svenska och fick nya vänner. Problemen började när han efter fyra års anställning, med löfte om en fortsatt anställning, utnyttjade rätten att söka permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Läs mer: Spotifys anställda riskerar utvisning

Helt oväntat kom då besked om att hans ansökan hade avslagits och att han skulle utvisas fyra veckor senare. Anledningen var att han under sina fyra år som anställd i Sverige hade tagit tjänstledigt, i sammanlagt tre och en halv månad, för att vara med sina svårt sjuka föräldrar i Bangladesh.

– Jag har verkligen tagit reda på vad som gäller och vet att vi har gjort rätt, säger Christina.

Hon är väldigt upprörd över hur Migrationsverket har hanterat Sirajuls ärende och därmed honom. Liksom över vilka följder det har fått för henne själv och butiken.

– Den juridiska hjälpen har kostat mig mycket pengar och nu hotas butiken av nedläggning. Men det värsta är nog att jag har tappat tron på vårt rättssystem. Vi har följt alla regler och de har gjort fel, ändå ändras inte beslutet. Det är ju helt horribelt.

Nu har det gått tre år sedan Sirajul senast träffade sin cancersjuka mor, sin hustru och son. Han förklarar att han fick en chock när han insåg att Migrationsverket inte skulle ändra beslutet.

– Det är inte rättvist. Jag trodde inte det kunde gå till så här i Sverige, säger han.

Christina tillägger:

– Politikerna pratar mycket om integration. Sirajul har en speciell kompetens som behövs för att jag ska kunna driva butiken. Nu har han varit här i mer än sex år och skött sig klanderfritt, jobbat, betalat skatt och aldrig tagit emot några bidrag. Ändå ska han utvisas, det är inte klokt.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.