Annons
  • Dag Bremberg

Vad är egentligen sysselsättning?

Publicerad 9 september 2013, kl 21:41 Uppdaterad 9 september 2013, kl 21:35

Fas 3 kallas numera "syssel­sättningsfasen". De som utför någon form av praktik eller arbets­liknande upp­gifter räknas nu in bland de sysselsatta i statistiken. På det sättet kommer regeringen närmare målet "full sysselsättning".

I Sverige jämför inte längre de ledande politikerna antalet arbetslösa med antalet arbetande. Regeringens fokus är på antalet sysselsatta, och den siffran har stigit ett par år - i varje fall på det sätt som statistiken presenteras numera.

Men antalet sysselsatta kan öka trots att antalet anställda minskar. Det beror dels på att man räknar in alla egenföretagare men också pensionärer som jobbar vidare på något sätt.

Det räcker med att man i den så kallade Arbetskraftsundersökningen, som görs per telefon, uppger att man jobbat en timme under en vecka för att inkluderas bland de sysselsatta. Det behöver inte ens vara avlönat, utan man kan hjälpa till utan lön i ett jordbruk eller familjeföretag.

Sysselsättningens totalsiffra höjs också när det sker en ökning av antalet personer i praktik, arbetsträning eller olika åtgärdsprogram - som den växande fas 3-gruppen. Även deltidsarbetslösa (drygt 300 000 personer) klassas som sysselsatta om de jobbat en enda timme den senaste veckan.

Om man räknar så här, vilket Statistiska centralbyrån (SCB) numera gör, var antalet sysselsatta i juli 4 905 000. Av dessa saknar i verkligheten
drygt en miljon fast anställning.

Hur många av de sysselsatta som var i fas 3 eller andra
åtgärdsprogram redovisar inte SCB, men enligt Arbets­förmedlingen var dessa 179 000, motsvarande 4 procent av arbets­kraften. De officiellt arbetslösa var 397 000, vilket motsvarar 7,8 procent, enligt SCB. Med i den här statistiken finns över huvud taget inte de som tidigare räknats som "latent arbetssökande", som hemmafruar, studerande och andra som inte i nuläget aktivt söker arbete.

Med en växande befolkning och alltmer arbetskraftsimport blir antalet sysselsatta ett dåligt mått på hur väl en regering lyckas med arbetsmarknadspolitiken. Nu när snart sagt alla svenska politiker talar om "full sysselsättning" är det mer relevant att studera hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt (även om det begreppet alltså inte säger hur många som faktiskt arbetar).

I Sverige ökade andelen sysselsatta kraftigt från 1965 till 1990, tack vare utbyggnaden av den offentliga sektorn. Fortfarande är vårt land ett av de ledande i världen, med drygt 65 procent sysselsatta, men Norge ligger stadigt nära 70 procent och Island på 75 procent. I länder som saknar
program för arbetslösa blir den officiella siffran för andelen sysselsatta
lägre.

Dessutom kan det vara värt att notera att Sverige utmärker sig negativt i EU genom att ha störst skillnad i sysselsättning mellan egna medborgare och personer som kommer från länder utanför EU.

Dag Bremberg
Lediga jobb
  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Nytt jobb lönar sig för kvinnor

    Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Men nya siffror från TRR Trygghetsrådet ger signaler om att skillnaderna kan vara på väg att utjämnas.

  • Läs även...

    Så lycklig blir du av din lön

    Att lönen är rättvis är viktigare än hur hög den är. Därmed inte sagt att storleken inte har någon betydelse. Forskning visar att lyckan klingar av efter en viss nivå.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Bara 4 av 10 är beredda att jobba längre

    Trots att man kommer att få svårt att klara sig på pensionen är de flesta ovilliga att förlänga sina arbetsliv, visar en ny undersökning. En anledning är att de upplever sina arbeten som alltför psykiskt påfrestande.

  • Läs även...

    Egenföretagare får bättre sjukpenning

    Unionen välkomnar regeringens förslag om att alla nya egenföretagare ska få bättre sjukpenning.
    – Men man behöver även se över om socialförsäkringen fungerar när det gäller kombinatörerna, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

  • Läs även...

    Allt fler tjänstemän blir av med jobbet

    Det är tuffare tider för Sveriges tjänstemän. Under årets andra kvartal fick 22 procent fler stöd från TRR jämfört med samma period förra året.
    Och trenden ser ut att hålla i sig.

  • Läs även...

    Ljus framtid för välutbildade

    Arbetsmarknaden är fortsatt het för personer med utbildning. För ingenjörer, tekniker och systemutvecklare ser det riktigt ljust ut. Men högkonjunkturen är på väg att mattas av.

  • Läs även...

    Arbetslöshet kan ge ångest

    Arbetslöshet drabbar inte bara den personliga ekonomin. Att vara utan jobb kan också ge ångest och depression. Politiker bör därför fokusera på de hälsomässiga fördelarna i att hålla arbetslösheten nere, enligt forskare.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.