Annons
  • Sex timmars arbetsdag gör att man får bättre återhämtning och kan arbeta effektivare. Foto: Illustration: Valero Doval

Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Publicerad 30 augusti 2017, kl 14:34

Ropen skalla, sextimmarsdag åt alla! Nja, riktigt så låter det inte längre. Trots att vi producerar allt mer. Arbetsgivarna föredrar vinst framför sänkt arbetstid. Men det finns företag som går emot strömmen – till glädje för medarbetarna, men även för bokslutet.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är kanske den främste förespråkaren för sex timmars arbetsdag. I sitt förstamajtal krävde han en treårig satsning i kommuner och landsting på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Men finns frågan i övrigt på agendan? Tja, Feministiskt Initiativ har hela tiden haft sextimmarsdagen på partiprogrammet.

Så politiska krav på sextimmarsdag i välfärden existerar. Men det finns faktiskt mindre företag inom tjänstesektorn som redan infört sextimmarsdag.

I boken Arbetssamhället hävdar sociologen Roland Paulsen att det finns en majoritet för sex timmars arbetsdag. Särskilt kvinnor vill ha kortare arbetsdagar.

– Men att korta arbetstiden för de mest privilegierade är jag inte så entusiastisk över. Sextimmarsdagen borde vara till för dem som slits ut, förtidspensioneras och är minst ekonomiskt starka, säger Roland Paulsen.

Han menar att det finns en levande diskussion kring sextimmarsdagen – den har bara inte nått realpolitiken ännu.

Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919

– Det konstiga är att man ser detta som en utopisk reform, trots att vi historiskt sett har haft flera arbetstidsförkortningar: 40-timmarsveckan, lediga lördagar, fler semesterveckor och sänkt pensionsålder.

Roland Paulsen betonar att sextimmarsdagen framför allt är en fördelningsfråga och att det finns tre vägar att gå. Man kan använda produktivitetsökningarna till kortare arbetstid, höjda löner eller ökad kapitalavkastning. Men kapitalägarna kommer aldrig att dela med sig frivilligt.

– Därför måste man tvinga fram sextimmarsdagen, via antingen fackliga förhandlingar eller statliga regleringar, säger han.

Henrik Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, tror inte att sextimmarsdagen är riktigt så het. Och konstaterar att det har skett en uppluckring av arbetstiden i många yrken. Många kan välja när de vill arbeta, även om det finns yrkeskategorier där man inte har den möjligheten.

Läs mer: "Kortad arbetstid höjde vår vinst"

– Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919. Vi har i princip ett överskott, man skulle kunna förverkliga sex timmars arbetsdag – men det tar företagen i stället ut i högre vinster. Jag tror att det är väldigt få människor som aktivt tänker på det här, säger Henrik Ågren.

– Vi har också högre levnadsstandard än på 1910-talet. Människor kanske värderar ny platt-tv och Thailandssemester högre än ledighet, fortsätter han.

Henrik Ågren anser att en stark näringslivslobby och Socialdemokraterna har bidragit till att sextimmarsdagen inte är på agendan.

– Jag kanske är lite konspirationsteoretisk, men 40-timmarsveckan är något av en ”ideologisk medalj” för Socialdemokraterna. De vill hålla fast vid den, säger han.

Det är enligt honom förklaringen till att intresset för sex timmars arbetsdag är ljumt från partiet.

Unionen har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning men vill använda kollektivavtalen som verktyg i stället för lagstiftning.

– Målet är att kollektivavtalen ska ge 100 timmars förkortning till 2029. Och arbetstidsförkortning finns redan i flera av våra avtal. Problemet med att lagstifta är att en regering kan införa något som nästa avskaffar. Dessutom måste det i slutändan ändå betalas av arbetsmarknadens parter, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Läs mer Unionen: Fel att lagstifta om sextimmarsdag

Cajsa Högberg

ARBETSTIDEN SEDAN 1856

➧ 1856 – den första motionen om max tolv timmars arbetsdag ledde inte till någon åtgärd.

➧ Andra hälften av 1800-talet – arbetsdagen kortades genom avtal ner mot tio timmar.

➧ 1919 – en lag om åtta timmars arbetsdag (48 timmar per vecka inklusive lördagar) antogs.

➧ 1938 – lag om två veckors semester.

➧ 1970 – lag om 40 timmars arbetsvecka.

➧ 1978 – semestern förlängdes till fem veckor.

➧ Under hela 1900-talet har mindre arbetstidsförkortningar införts i form av fler lediga dagar och kortare lördagar.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Ålders­diskriminering på arbetsmarknaden ökar

    När blir man för gammal? I vissa branscher kan det mycket väl vara redan när man passerar 40-strecket. Säkert är i alla fall att ju närmare 60 du kommer, desto mindre intressant blir du i arbetsgivarnas ögon.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.