Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Vad räknas som friskvård - här är listan

Nej, parfym räknas inte som friskvård - däremot örtbad. Hypnos är ok för gravida men inte för getingfobiker. Ett företag som arbetar med förmåner har tagit fram statistik på utgifter anställda lyckats få friskvårdsbidrag för samt vilka de nobbats ersättning för.
Johanna Rovira Publicerad 20 augusti 2015, kl 14:41
Pressens bild, arkivbild från 1951
Hypnos - räknas det som friskvård? Ja, det beror på om du är gravid eller inte, enligt "förmånsnörden" August von Sydow. Pressens bild, arkivbild från 1951

Öl, taxi och fika må vara saker som själen mår bra av, men skatteverket har inte samma syn på dessa aktiviteters friskvårdande verkan som de förhoppningsfulla anställda - som skickade in kvittona.

Inte heller parkeringsbiljetter, sånglektioner, kläder eller fiskpedikyr fick godkänt enligt företaget Benify, som administrerar och utvecklar förmåner åt en halv miljon anställda i Sverige och har full koll på vad skatteverket tillåter avdrag för.

–  Den senaste tiden har vi haft diskussioner kring det här med träningsappar. Än så länge befinner sig träningsappar i en gråzon, eftersom skatteverket anser att fler kan använda sig av din yoga-app, till exempel, säger August von Sydow, som kallar sig förmånsnörd.

–  Möjligheterna hur friskvårdsbidraget kan användas har breddats otroligt på senare år.

Bastubad, cheerleading, fäktning och ”hypnobirthing” – en slags hypnosterapi för gravida par – är  till exempel ok som friskvård numera. Likaså qi gong, zonterapi och örtbad.

Golf, ridning, segling och utförsåkning klassas däremot inte som friskvård och är därmed inte avdragsgilla. Motivet till undantaget var att sporterna ansågs för exklusiva och svårtillgängliga när beslutet togs 1988.

Sammanlagt får 2,7 miljoner anställda 4,2 miljarder i friskvårdsbidrag varje år enligt Benify.

Ok/inte ok

Tio aktiviteter som fått nobben:

  1. Öl
  2. Taxi
  3. Parkeringsbiljetter
  4. Hypnos för getingfobi
  5. Sånglektioner
  6. Kläder
  7. Fika
  8. Parfym
  9. Fiskpedikyr
  10. Sambons gymkort

Tio godkända aktiviteter:

  1. Bastubad
  2. Cheerleading
  3. Fäktning
  4. Hypnobirthing
  5. Rullskridskor
  6. Ljusterapi
  7. Pausgympa
  8. Örtbad
  9. Qigong
  10. Zonterapi
Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.