Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vad säger ombuden om digitala skyddsronder?

Många inom tjänstemannayrkena är beroende av att it-miljön fungerar, men ändå är det ovanligt att it-stress och användbarhet ingår i de kontinuerliga skyddsronderna. Vi har pratat med arbetsmiljöombud på några stora bolag.
Petra Rendik, Linnea Andersson Publicerad 22 november 2013, kl 11:23

Vad säger ombuden om digital skyddsrond?
Vi frågade:

1. Märker ni av att IT-stress påverkar medarbetarna? I så fall hur?

2. Vad gör ni för att förbättra den digitala arbetsmiljön?

3. Genomför ni digitala skyddsronder hos er?

4. Har du som arbetsmiljöombud fått någon utbildning kring it-stress?

Karl Eklund (huvudarbetsmiljöombud), Sony Mobile
- Eftersom vi har skurit ner kraftigt i organisationen de senaste åren, är alla störningar väldigt känsliga. Vi är nästan uteslutande tjänstemän som är beroende av att it-miljön fungerar, så ett stopp i kedjan blir inte bara ett irritationsmoment utan ett direkt arbetshinder.

- Vi har interna supportorganisationer vars huvuduppgifter är att förebygga problem och minska effekterna av eventuella avbrott. Dessutom får användarna ofta automatisk information vid störning, för att minska stress och frustration.

- Nej, jag har aldrig haft en digital skyddsrond.

- Jag kan inte svara på om jag fått någon sådan utbildning utifrån de generella exempel du gett.

Malena Rackner (arbetsmiljöombud), Sandvik
- Nej, jag kan inte säga att jag märkt av att medarbetarna påverkas av it-stress.

- Jag tycker att det borde satsas mer på användbarheten och att det skulle förbättra den digitala miljön. Det ses mer som "nice to have" än "need to have".

- Nej, vi frågar inte om it när vi gör skyddsronder. Det enda är en enkät om hälsa i allmänhet, som skickas ut digitalt.

- Jag har inte fått någon utbildning om IT-stress.

Kurt Söderström (huvudarbetsmiljöombud), SSAB
- Vi märker att fler och fler tar med sig mobilen hem och både läser och svarar på e-post på sin fritid. Dessutom kommer det många nya digitala verktyg som man inte hinner få någon utbildning i.

- Jag tror inte något särskilt arbete görs gentemot just den digitala arbetsmiljön, jag är inte involverad i något sådant arbete själv i alla fall.

- Jag har gått utbildning kring stress i allmänhet men inte om just it-stress.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.