Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vägrade ta i hand - förlorade praktiken

Mannen hade praktikplats på en kommunal enhet i Borlänge. När han av religiösa skäl inte hälsade på en kvinnlig kollega genom att ta henne i hand, avbröts praktiken. Sedan en tjänsteman på samma enhet hotat med att mannen varken skulle få jobb eller försörjningsstöd i Sverige om han inte ångrade sig har mannen nu anmält arbetsgivaren för diskriminering till DO.
Anita Täpp Publicerad 13 december 2013, kl 10:26
Handskakning

I sin anmälan hävdar mannen att tjänstemannen också ska ha hotat med att meddela både Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen om händelsen.

- Han har betett sig väldigt illa mot mig och varit respektlös mot min religion. Om det här inte är diskriminering så vet jag inte vad som är diskriminering, skriver borlängebon.

NamastéDiskrimineringsombudsmannen, DO, utreder nu fallet och väntar på ett yttrande från arbetsgivaren, som fått anstånd att komma in med ett svar till den 8 januari 2014. Därefter kommer man att ta beslut om man ska stämma den kommunala enheten i Borlänge eller inte.

- I ett mångkulturellt samhälle måste det finnas olika sätt att hälsa på, säger Clas Lundstedt,  pressansvarig på DO.

Det här är inte det enda fallet som berör hur man hälsar på varandra i arbetslivet.

I det så kallade Handskakningsmålet stängde Arbetsförmedlingen i Älmhult för några år sedan av en man från aktivitetsstöd sedan denne avböjt att skaka hand med den kvinnliga vd:n på ett företag där han kunde ha fått en praktikplats.

En handskakning stred mot hans religiösa övertygelse om att män och kvinnor inte ska röra personer av motsatt kön utanför familjen. I stället hälsade mannen på kvinnan genom att lägga handen på sitt bröst.

Arbetsförmedlingen menade att mannen inte fått praktikplatsen därför att han vägrat ta vd:n i hand  och beslutade att återkalla anvisningen till det arbetsmarknadspolitiska programmet, vilket innebar att mannen blev av med sin försörjning.

Tingsrätten fann att Arbetsförmedlingen inte haft någon saklig grund för att återkalla anvisningen och att man därför gjort sig skyldig till religiös diskriminering.

vinkande handEn annan aktuell stämning gäller ett vårdföretag i Malmö där läkaren vägrat ge en kvinna vård sedan hon inte velat skaka hand med honom.

Kvinnan, som länge haft magsmärtor, hade remitterats till en specialistmottagning för undersökning. Hon hade inget emot att den gjordes av en manlig läkare, däremot ville hon inte ta honom i hand av religiösa skäl utan lade i stället handen på bröstet och nickade som hälsning.

Detta ledde enligt kvinnan till att läkaren läxade upp henne och sedan vägrade göra undersökningen.

DO menar att bemötandet är diskriminering som har samband med kvinnans religion. Hon har dessutom diskriminerats genom att hennes rätt till hälso- och sjukvård har inskränkts.

I ett annat liknande fall ledde arbetsgivarens agerande till att en Unionenmedlem i våras fick skadestånd utan att den påstådda diskrimineringen blivit föremål för en rättslig prövning i domstol.

Det gällde en man som hade en praktikplats på Trollhättans integrationsenhet och som vägrade skaka hand med sin kvinnliga arbetsledare eftersom hans religiösa övertygelse förbjuder honom ta kvinnor i hand utan att tvätta sig efteråt.

Sedan hans chef förklarat att det var nödvändigt att ta alla människor i hand om han skulle kunna jobba på arbetsplatsen och att det inte heller borde vara ett problem eftersom det fanns möjlighet till till efterföljande handtvätt kände sig mannen kränkt och beslöt vända sig till Unionen för att få stöd.

Hälsning Power HiEftersom förbundet ansåg att händelsen var ett solklart exempel på diskriminering krävde man skadestånd av arbetsgivaren.  Sedan kommunen vänt sig till DO och insett att möjligheten att vinna en rättslig process var i stort sett obefintlig beslöt man betala ett skadestånd på 30 000 kronor till mannen. (Läs mer här uppe till höger)

- Vi kan inte uttala oss generellt om de här fallen eftersom alla händelser måste utredas individuellt. Men vi tycker naturligvis att det finns olika sätt att hälsa på och de kan alla vara uttryck för respekt för andra människor, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.