Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Välbetalda föräldrar vabbar mest

Barn till höginkomsttagare är friskare än barn till låginkomsttagare. Ändå vabbar deras föräldrar mest.
– Försäkringen nyttjas mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, forskare vid IFAU.
David Österberg Publicerad 5 december 2018, kl 08:59
Colourbox
Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom. Colourbox

Föräldrar som arbetar har rätt att vara hemma från jobbet för att ta hand om sina sjuka barn. Inkomstbortfallet täcks delvis genom tillfällig föräldrapenning, ofta kallad vab, som betalas ut av Försäkringskassan.

Men barn är frånvarande från förskolan betydligt oftare än vad deras föräldrar vabbar, enligt en färsk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom.

Förklaringarna till det är flera. Det kan till exempel handla om att föräldrar arbetar hemifrån och vårdar barn samtidigt, att närstående rycker ut och tar hand om sjuklingen eller att föräldrar är hemma med småsyskon, arbetar deltid eller har oregelbundna tider.

Läs mer: Många vill slippa vobba

Sämst hälsa verkar barn till lågutbildade ha – de är oftare frånvarande från förskolan jämfört med barn till högutbildade. Trots det vabbar högutbildade föräldrar mer än lågutbildade.

Även här finns flera förklaringar. En är att högutbildade arbetar i högre utsträckning än lågutbildade, en annan att lågutbildade oftare har yrken som gör det svårt att vabba.

– Är man exempelvis timvikarie kan det vara svårt att argumentera med myndigheter och hävda att man skulle ha fått ett vikariat om ens barn inte hade blivit sjukt. Försäkringen är till för alla, men används mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, nationalekonom och forskare vid IFAU, som gjort studien tillsammans med sin kollega Caroline Hall.

Forskarna har också undersökt hur föräldrar använder sina föräldraledighetsdagar. Enligt rapporten sparar de flesta föräldradagar tills efter förskolestarten. I snitt sparas mellan 30 och 35 procent av dagarna tills efter det att barnet har börjat på förskola.

– Det har varit diskussioner både om att föräldraledigheten ska förlängas och förkortas, bland annat för att få barn från socioekonomiskt svaga familjer att gå i förskola, men vår studie tyder på att det skulle ha liten påverkan, säger Erica Lindahl.

Så om man vill att föräldrar börjar arbeta tidigare måste man i så fall minska flexibiliteten i försäkringen?
– Ja. Och det görs ju också i och med reformen av föräldraförsäkringen som kommer nästa år.

Även här finns det skillnader mellan socioekonomiska grupper. Föräldrar med hög utbildning och hög inkomst sparar fler dagar än lågutbildade med låg inkomst.

Kvinnor vabbar oftare än män, men skillnaden är inte lika stor som skillnaden i uttag av föräldraledighet. Totalt står kvinnorna för 60 procent av vabbandet.

Läs mer: Vab-lön ska få man att vabba mer

– Alla studier pekar på att kvinnor tar mer familjeansvar, vilket bland annat beror på könsnormer och deras situation på arbetsmarknaden, säger Erica Lindahl.

Läs mer: "Vi lever 100 procent jämställt"

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.