Annons
  • På Waterfront Congress i Stockholm samlades på onsdagen tusentals tech-intresserade och startup-bolag, för Sthlm Tech Fest. Foto: Kollega

"Var det verkligen ingenjör jag ville bli?"

Publicerad 3 september 2015, kl 13:36

Intresset för att studera till civil- eller högskoleingenjör växer. Men antalet examinerade studenter växer inte till närmelsevis i samma takt. Varannan som påbörjar utbildningen hoppar av i förtid. På startup-mässan Sthlm Tech Fest passade Kollega.se på att prata med några före detta ingenjörsstudenter om hur de upplevde studietiden och hur de ser på framtidens behov av ingenjörer.

Början på andra året var tufft.

Jennie Falk, civilingenjör, jobbar i dag som analytiker på CLX Networks, telekommunikation:

"Jag påbörjade studierna till civilingenjör 2009. Jag är inte helt klar, jag har en släpkurs kvar. Jag gick på tekniskt gymnasium som var väldigt inriktat på att man skulle bli civilingenjör. De propsade på det i skolan. Så det blev så. Jag är också väldigt intresserad av matematik, så det passade mig bra.

Början av andra året var tufft. Det var en del tråkiga kurser, teknisk fysik och sådant som inte passade mig. Men sedan när jag kunde välja inriktning själv blev det bättre.

Jag började söka jobb i somras, fast jag inte var helt klar med studierna. Nu jobbar jag som analytiker.  I framtiden vill jag jobba som teknisk konsult."

Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte?

Alexander Palm, civilingenjör, COO och Co-funder av företaget Responster, som mäter kundupplevelser:

"Jag började plugga till civilingenjör 2009. Jag hade bestämt mig långt tidigare att jag ville bli det, redan i början av gymnasiet. Jag hade ett stort teknik- och innovationsintresse. Jag är en sådan som gärna ifrågasätter varför saker funkar som de gör och se om det går att göra bättre.

Studierna motsvarade inte riktigt mina förväntningar. I slutändan blev det som jag ville, men jag var tvungen att jobba för det själv. Jag började med integrationsproduktionsutveckling, där det var ett väldigt fokus på storbolag. Det handlade mycket om innovation, men jag undrade varför man inte tittade mer på startups och entreprenörskap. Det var det jag ville göra.

Jag funderade på om jag hade valt rätt. Jag stod mellan något med mer designinriktning på form eller teknisk design. Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte? Det handlade mer om materiallära och hållfasthet och det var inte riktigt min grej. Men det var bara att bita ihop.

I början var det många i min klass som hoppade av. Programmet marknadsfördes mer som om det var formmässig design, istället för materialdesign. Det är förstås ett sätt att locka fram ett intresse och den var jättepoppis. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det blev många avhopp.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms.

När jag skulle ta master fanns det många valbara kurser och då såg jag till att skapa min egen linje med en större inriktning mot småbolag, ekonomi och företagsutveckling.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms. På KTH var många uppenbarligen inte så vana vid att en student la upp sin egen MA. Men året efter att jag gick ut startade de faktiskt en MA-utbildning som mer liknade det jag hade satt ihop själv.

Jag tror att ingenjörsutbildningarna skulle må bra av mer strukturerat ledarskap. Civilingenjörer behövs på högre, strategiska positioner. Vi hade en hel del HR Management men man skulle behöva mer konkreta kunskaper som att leda en scrum-utvecklingsplan, strukturera och fördela ansvar i team.

I början av det tredje året startade jag företaget, Responster. Jag fick också en del jobbförfrågningar under tiden, men jag sökte inte andra jobb under tiden.

Vårt företag växer, men vi behöver inga ingenjörer just nu, snarare sälj- och marknadsorienterad kompetens. Inom något halvår kommer vi att behöva mer teknisk kompetens. Men om det är någon med ingenjörsexamen spelar ingen roll. För oss är det mycket viktigare att man har drivit företag själv, kanske frilansprogrammerat, att man har erfarenhet av att leverera på deadline."

 

Jag har ingen längtan tillbaka.

Christoffer Julin, ingenjör maskinteknik, co-funder av företaget Collra som sammanför och skapar communities för olika samlarintressen:

"Jag började studera maskinteknik 2010. Men hoppade av efter 1,5 år för att starta Collra. Jag hade företag sedan tidigare också och insåg att det inte var min grej att bli ingenjör.

Jag gick tekniskt gymnasium i Sandvik. Där blir man väldigt inriktad på att bli ingenjör. Men när jag väl började plugga frågade jag mig om det verkligen är det här jag vill göra?

Jag tror att det är vanligt att de som kommer från gymnasieskolor med teknisk inriktning lätt glömmer att gymnasiet består av mycket andra ämnen också. När man sedan kommer till högskolan inser man att det kanske inte bara var teknik man var intresserad av.

Det är mycket roligare att ha startat företag. Jag har ingen längtan tillbaka."

 

Utbildning är en bra förberedelse - viktigare är talang

Prashant Dang, civilingenjör med utbildning från Indien och Master från Storbritannien, co-funder av DeliTreat, en tjänst för kundbelöning:

"Jag studerade i Indien till elektronikingenjör, började 2001. Sedan tog jag en master i datavetenskap i Storbritannien. Jag har jobbat 14 år i industrin, bland annat på Ericsson. Det var så jag kom till Stockholm.

I Indien påverkas studievalet mycket av föräldrar och familj. De är liksom ryggraden i drivet att plugga. Man hoppar inte gärna av studierna då, då får man familjen på sig. Men jag ville också jobba med datavetenskap.

Jag tror att en utbildning är en bra förberedelse för att prestera i yrkeslivet men kompetensen får man genom erfarenhet. Viktigast är att man har talang och att man skaffar sig erfarenhet, utbildning kommer i andra hand.

För ett år sedan startade jag ett företag som säljer en tjänst för kundbelöning. Typ köp nio koppar kaffe så får du något den tionde gången, det kan vara vad som helst: en biljett till Gröna Lund, en lunch eller en tröja. Än så länge är vi fyra i företaget, två i Stockholm och två i Indien."

Allt blir mjukvara, men så oerhört komplext!

Eric Arnberg, statsvetare, presskontakt på iPeer, företagsleverantör av moln- och hostingtjänster:

"Vi har få med postgymnasial utbildning hos oss, men några av cheferna är dataingenjörer. När vi rekryterar tar vi ofta in gymnasister som lär sig vidare i anställningen. Men olika certifikat kan vara viktiga, som visar att man kan dot.net till exempel. En del av dem kan vara dyra och svåra att få tag på.

Jag tror att företag framöver kommer att ha ett stort behov av ingenjörer på positioner som CIO, CTO och IT-arkitekter. Utvecklingen är så viktig och går så fort att man måste vara väldigt smart för att hänga med på strategisk nivå. Jag tror att ledarfunktioner i teknik och innovationsbolag ofta är ingenjörer.

Det är en utveckling där allt håller på att bli mjukvara men det blir så oerhört mycket mer komplext hela tiden. Jag tror inte att man ska dra ner på utbildningsplatserna för ingenjörer. Men sedan måste nog även de gå tillbaka och vidareutbilda sig, eller få så kallad on-job training. Utvecklingen fortsätter även efter att man tagit examen."

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Viktor vågade satsa på VR

    När virtual reality var på framväxt tänkte Viktor Peterson inte missa ännu ett tillfälle att haka på något nytt. Han sade upp sig och startade eget.
    - Visst har det hänt att jag tänkt ”Vad har jag gjort?!” Men nu har jag faktiskt roligt varje dag, säger Viktor.

  • Läs även...

    Jobb i batterifabrik välkomnas av Unionen

    Västerås och Skellefteå drog vinstlotterna när Northvolt beslutade sig för var de ska lägga sin batteritillverkning. Medan huvudfabriken hamnar i Skellefteå, vilket beräknas ge mellan 2 000 och 2 500 jobb, förläggs utvecklingen till Västerås.

  • Läs även...

    Här finns höstens jobb

    Den stekheta arbetsmarknaden håller i sig. Inom tre av fyra yrken finns extra goda chanser att få jobb enligt Arbetsförmedlingen.

  • Läs även...

    Unionen kräver fler satsningar på kompetens

    Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
    – Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

  • Läs även...

    I framtiden krävs livslångt lärande

    Jobba halvtid, plugga halvtid. Framöver gäller det att ständigt lära nytt för att hänga med i arbetslivet.

  • Läs även...

    Så blir jobbet 2030

    I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.

  • Läs även...

    Lyckad ledarskapsutbildning för nyanlända

    Första kullen har redan fått jobb. Nu satsar Handelshögskolan vidare på sin ledarskapsutbildning för nyanlända akademiker.
    – Jag har lärt mig enormt mycket, säger Azeb Samuel.

  • Läs även...

    Så blir arbetslivet 2017

    Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.