• Medlingsinstitutets generalsekreterare Claes Stråht. Foto: Urban Orzolek

Var fjärde anställd får sifferlöst avtal

Publicerad 17 februari 2015, kl 13:37

Andelen sifferlösa avtal ökar, under 2015 kommer var fjärde anställd att omfattas av ett sådant, enligt en rapport från Medlingsinstitutet, som presenteras i dag. Två av tre kommer dessutom att omfattas av avtal utan individgarantier. Samtidigt börjar parterna ta sats inför avtalsrörelsen 2016.

Svenska reallöner har stadigt ökat med sammanlagt närmare 60 procent sedan modellen med industrimärkets normerande roll för lönebildningen infördes på 1990-talet, enligt Medlingsinstitutets rapport.

2014 hamnade löneökningarna på drygt tre procent, vilket ska ses utifrån att inflationen har legat nära noll. Kostnadsökningen på 6,8 procent över tre år, som 2013 års industrimärke stipulerade, ser ut att ha följts.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att upprätthålla samsynen kring märkets normerande roll för lönesättningen, något som dock har ifrågasatts på senare år, bland annat av förbundet Kommunal som anser att det gynnar den mansdominerade industrin, på kvinnolönernas bekostnad. 

Institutet har inför årets rapport studerat hur parterna både direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen, vilket har visat att märket har haft inflytande för hela arbetsmarknaden och att det fungerat väl.

- Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråht i en kommentar.

Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har märket också fungerat som det draglok som skapat reallöneökningar för breda grupper, inklusive offentlig sektor. 

Att de sifferlösa avtalen ökar i en så pass hög takt ses dock som ett hot mot modellen. Från arbetsgivarhåll framhålls ofta att sifferlösa avtal skulle ge större möjlighet till individuella och prestationsbaserade löner. Från fackligt håll menar man att möjligheten till individualiserade löner redan finns men att de sifferlösa avtalen riskerar att innebära en ökad snedvridning av löneökningarna. Dessutom riskerar de sifferlösa avtalen att öppna upp för frysning av lönerna.

”Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen”, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Kollega strax före årsskiftet. 

Under 2014 var det få avtal som omförhandlades, och likaså blir det under 2015. Men nästa år är det dags för en större avtalsrörelse igen. Då kommer även frågan om de fortfarande så stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, som är allra störst bland tjänstemän i privat sektor, att hamna i skottgluggen igen. Medlingsinstitutet har fått nytt uppdrag av regeringen att sätta fokus på jämställdhetsområdet under 2015, men uppmanar också parterna att ta sitt ansvar i frågan.

- När det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas, säger Claes Stråht.

Sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet tecknade sådana avtal 2013. 

Läs hela rapporten från Medlingsinstitutet här.

Wikipedia/Medlingsinstitutet
Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Så ofta strejkar Unionen

    Under Unionens tio första år har förbundet tagit till strejkvapnet sex gånger. Det innebär att Unionen hamnar på tredje plats om man listar antalet strejker bland de svenska fackförbunden.

  • Läs även...

    Nytt jobb lönar sig för kvinnor

    Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Men nya siffror från TRR Trygghetsrådet ger signaler om att skillnaderna kan vara på väg att utjämnas.

  • Läs även...

    Fler män ger inte högre löner

    Låglöneyrken är ofta kvinnodominerade. Men när Medlingsinstitutet undersökte saken fann man inga belägg för att en ändrad könsbalans i ett yrke påverkar lönen.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.