Fungerande sociala trygghetssystem motverkar ojämlikhet, utanförskap och fattigdom – men ger politisk stabilitet, större demokratisk delaktighet och ökad konsumtion. Ändå visar ILO:s rapport att många EU-länder under de senaste åren skurit rejält i sina tidigare världsledande sociala skyddsnät - som ett svar på finanskrisen.
Vid krisens utbrott 2008-2009 var det flera europeiska länder som investerade i skyddsnäten just för att motverka arbetslöshet och vikande efterfrågan, men sedan 2010 och framåt har det mesta handlat om åtstramning. En politik som lett helt fel, enligt ILO.
Många av de reformer som genomförts har dessutom införts utan samråd med arbetsmarknadens parter, vilket FN-organet ILO ställer sig mycket kritisk till.
"Tillsammans med hög arbetslöshet, låg löneutveckling och höga skatter har den europeiska åtstramningspolitiken bidragit till att öka fattigdom och social utslagning som nu påverkar 123 miljoner personer i EU”, som det heter i rapporten. Det motsvarar 24 procent av befolkningen, varav många är just de med högst behov av fungerande skyddsnät; barn, gamla, sjuka, handikappade.
Samtidigt pågår en motsatt utveckling på annat håll. I medelinkomstländer som Kina och Brasilien har man under samma period istället valt att satsa på utökade trygghetssystem genom bland annat höjda minimilöner och förbättrade pensioner. Vissa låginkomstländer har också utvecklat sina trygghetssystem sedan 2010, med det uttalade syftet att öka den inhemska efterfrågan, rapporterar ILO.
Siffran 123 miljoner kommer från 2012 och bygger på EU-kommissionens definition av fattigdom och social utslagning. Motsvarande siffra 2008, innan krisens början, var 116 miljoner. Enligt ILO ökade samtidigt antalet barn som riskerade fattigdom med runt 800 000.
Europafacken kritiserar EU-kommissionen
- Ett FN-organ visar att krisens kostnader i Europa har lagts på vanligt folk. Bank- och finanssektorns misstag betalas av vanliga män, kvinnor och barn. Och ändå uttryckte EU-kommissionen så sent som i går stor tillfredsställelse med den ekonomiska politik man fört, sa Bernadette Ségol, generalsekreterare för Europafacket ETUC, i en presskommentar apropå ILO:s rapport.
Det var i måndags som EU-kommissionen optimistiskt rapporterade att tillväxten har skjutit fart och att de finansiella marknaderna är stabila, även om man också konstaterade att arbetslösheten är fortsatt hög och de privata skulderna oroar.
