Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Var inte en liten lort – stå upp mot fördomar och rasism

Säg emot när någon uttalar sig rasistiskt eller på annat sätt fördomsfullt – även om det tar emot, för det gör nytta. Inte med en gång, men på sikt.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 10 november 2021, kl 06:01
Christopher Hunt
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Christopher Hunt

Året var 1980, jag gick i femman i mellanstadiet och det skulle snart hållas folkomröstning om kärnkraften. Ämnet intresserade oss barn och vi frågade alla vuxna i skolan vad de skulle rösta på. Ibland fick vi svar. Som den här dagen när en lärare pekade ut linje ett som favorit och fick en applåd från knappt hälften av eleverna i klassen som också var för kärnkraften – drygt andra halvan höll på linje tre.

Så långt inga konstigheter. Men när läraren skulle förklara sitt ställningstagande blev det besvärligt. Hen motiverade nämligen sitt ja till kärnkraft med att säga något nedsättande om människor från arabvärlden (där oljan kom ifrån).

Jag kommer ihåg hur det kändes, hur arg jag blev. Och ledsen. Och chockad. Det var första gången jag hörde en vuxen uttala något öppet rasistiskt. Jag sade emot. Jag minns hur obehagligt det var, för jag hade inte kontroll över känslorna.

Efteråt skämdes jag över att jag inte bara hållit tyst för det blev ju som man brukar säga ”dålig stämning”. Men nu är jag glad att mitt 11-åriga jag reagerade. Som Jonatan säger i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta: ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”

Och forskningen ger mig rätt, det är vetenskapligt bevisat att människor som bemöter fördomar gör skillnad. Inte i stunden, men på sikt. Att inte agera mot ett rasistiskt eller på annat sätt fördomsfullt uttalande, ökar risken att sådana beteenden normaliseras. Dock är det förstås inte optimalt att gå på i affekt som jag gjorde som barn i det där klassrummet. Det är heller inte rätt väg att angripa personen som säger något, utan reaktionen ska handla om innehållet i det som sägs. Hur gör man det på ett bra sätt? I Kollega får du en hel del tips på fiffiga sätt att svara, missa inte det. 

Läs mer: Så bemöter du rasism på jobbet

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.

Ledare

Mörka moln på solig himmel när Unionen höll kongress

Unionen har hållit kongress och där diskuterades AI, arbetstid, hållbarhet, löner och en massa annat som rör jobbet. Med på kongressen fanns också fackliga ledare från Belarus som blivit fängslade och förföljda – en påminnelse om att aldrig ta demokratin för given.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 16 november 2023, kl 06:01
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Votering! Det efterfrågades flitigt i soliga Karlstad där Unionens nyligen höll kongress. Ordet betyder omröstning och ombuden kan begära det om det är osäkert hur många som ropade ja till det ena eller andra förslaget till beslut.

För den som inte brukar delta på liknande möten är ordet kanske inte välkänt. Så är det med så kallade fackuttryck – fiffiga för att de är exakta men ibland svåra för utomstående. Förmodligen använder du själv ett gäng sådana begrepp. Vi på Kollega har gjort ett ”knäck” (journalistord som betyder artikel) om fackord och förkortningar från arbetslivet – ta en titt här för att se hur många av dem du känner igen.

För kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar

Tillbaka till kongressen, som hålls vart fjärde år. Ombuden från hela landet diskuterade förbättringar av löner och arbetsmiljö och en mängd andra frågor som har med jobbet och facket att göra. Till exempel arbetstid, hållbarhetsarbete, AI:s påverkan på framtida jobb, behovet av fler unga på fackliga uppdrag och huruvida förbundet har gått för långt i digitaliseringen av fackliga kurser och evenemang. Engagemanget var stort och diskussionerna blev långa – för kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar.

Trots det soliga vädret var det också en kongress där de mörka molnen från övriga världen kom nära och vi påmindes om hur priviligierade vi är samt att vi aldrig kan ta demokratin för given. Flera gäster från Belarus berättade om hur fackligt aktiva döms till långa fängelsestraff, många av dem trots att de är gamla och sjuka. Att fängsla fackliga företrädare och ledare är ju förfärligt, och det händer alldeles nära oss – det är bara 80 mil mellan huvudstäderna Stockholm och Minsk.