Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varannan anställd sitter still på jobbet

Nästan varannan anställd har ett stillasittande arbete. Mest stilla sitter kvinnor och medarbetare i åldern 40-49 år. Det visar en ny undersökning från företagshälsan Avonova.
Petra Rendik Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Aleksandr/Colourbox

Avonova har på uppdrag av arbetsgivare runt om i landet tittat närmare på drygt 30 000 medarbetares hälsa. Kartläggningen visar på att många sitter stilla alldeles för mycket på jobbet. Värst är det för kvinnor där 45 procent svarar att de mycket ofta har ett stillasittande jobb, motsvarande siffra hos männen är 20 procent.

Nästan hälften av de tillfrågade, 48 procent, uppger att de ofta eller mycket ofta har ett stillasittande arbete. De som har minst fysiskt aktivitet på jobbet är medarbetare i åldersgruppen 40-49 år.

– Det här är oroande siffror, eftersom brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död. När vi aktiverar våra muskler påverkas blodtrycket och andra funktioner i kroppen positivt, samtidigt som vi blir piggare och orkar mer, säger Salima Sakket Santikos, fysioterapeut och ergonom hos Avonova i ett pressmeddelande.

Hon anser att arbetsgivare kan göra mycket mer för att medarbetare ska få mer rörelse i vardagen och på jobbet. Salima tipsar om appar som påminner om att det är dags att ställa sig upp vid skrivbordet och att möten kan hållas gående.

Fler tips till medarbetare och chefer

 

  1. Stå på jobbet, gärna halva arbetstiden fördelat under kortare pass under dagen

  2. Prata i stället för att mejla. Då behöver du gå till din kollega.

  3. Jobba i sköna skor, det blir så mycket lättare att ta trapporna eller gå ett extra varv.

  4. Ha höjbara bord och kontorsstolar med gungfunktion.

  5. Sprid ut er på kontoret och i olika lokaler om möjligt. Alla behöver gå lite längre.

  6. Uppmuntra medarbetare att stå och gå, till exempel under möten.

Källa: Avonova

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.