Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning – du kan råka stjäla från jobbet

Allt fler Unionenmedlemmar stäms av arbetsgivare på enorma kostnader både för dem själva och för förbundet. Många är okunniga om vad man får och inte får göra som anställd, under och efter anställningen.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Tanka inte över några affärshandlingar på en usb-sticka, det går att spåra. Colourbox

När du tackar ja till ett jobb och skriver under ett anställningsavtal, ingår du ett slags förhållande. Anställningsavtalet har beskrivits som en hybrid mellan affärskontrakt och äktenskapskontrakt, och även om det inte står så i avtalen, så förutsätter anställningen att du som arbetstagare alltid sätter arbetsgivarens intressen före dina egna intressen om de kolliderar.

Denna lojalitetsplikt härrör från en gammal tjänstehjonslag, och det är den många anställda bryter mot, enligt arbetsgivarna, som i sin tur är skyldiga att visa dig lojalitet – de ska ta hand om dig som anställd i nöd och lust, alltså betala ut din lön och omplacera dig om du behöver.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tvivlar på att förklaringen till upptrappningen av stämningar för lojalitetsbrott som förbundet upplevt under senare år, beror på att anställda i dag är mer okunniga om lojalitetsplikten än de var tidigare.

– Kanske satt kunskapen mer i ryggraden tidigare, men de stämningar som vi får in riktar sig mot både yngre och äldre medlemmar, så det är ingen generationsfråga, säger Martin Wästfelt.

– Vi är övertygade om att det i stället rör sig om att anställdas kunskaper blivit en viktigare tillgång i allt fler verksamheter. Historiskt var det också lättare att skydda företagshemligheter och kunskap med patent, men hastigheten i teknikutvecklingen gör att företag struntar i att patentera.

Tidigare var maskiner och utrustning de viktigaste tillgångarna, och vem skulle få för sig att de kunde plocka med sig utrustning ostraffat när anställningen bröts? Men när det gäller kunskap är det knepigare. Särskilt som ny teknik gjort det betydligt enklare att ta med sig kopior av det man uträttat på jobbet.

– När man behövde stå vid en kopiator för att få med sig information hem upplevdes det nog mer som en överträdelse. It-tekniken har gjort det lättare att tanka ner och mejla företagshemligheter, säger Martin Wästfelt.

Sedan i somras kan det dessutom betraktas som ett brott att överföra information som utgör företagshemligheter utan lov, även om du inte har en tanke på att säga upp dig eller slå mynt av det du tagit hem. Den nya lagen om företagshemligheter gör det möjligt för arbetsgivaren att komma åt dig redan när du tryckt på skickaknappen.

Läs mer: Nya lagar för arbetslivet

– Vi ser med oro på den förskjutning som skett, att innehav av information kan leda till skadeståndskrav. Många gånger uppmuntrar ju arbetsgivaren anställda att ta med sig jobbet hem, så det måste finnas tydliga policys för vad som gäller.

– Det blir alltid viss rättsosäkerhet när nya lagar träder ikraft, men lagen kan innebära att arbetsgivaren slipper visa att nyttjandet som skett är till skada för företaget.

Unionen har redan fått in ett flertal ärenden där arbetsgivare stämmer för brott mot den nya lagen. Fördelen med lagen är enligt Martin Wästfelt att skadestånden rimligtvis inte kan bli lika höga som tidigare, eftersom företagen knappast hunnit lida någon ekonomisk skada om de stämmer redan när överträdelsen sker.

Läs mer: Medlemmar döms tll miljonskadestånd

Vid stämningar för brott mot lojalitetsplikten ligger skadeståndsanspråken ofta på flera miljoner kronor.

– Arbetsgivarna saftar ofta i i sina anspråk för att skapa rädsla. Vi upplever att det har blivit ett hårdare klimat – numer nöjer man sig inte med att säga upp arbetstagaren, utan vill ha skadestånd också.

Även om arbetsgivarna ofta får nöja sig med betydligt mindre än de krävt, blir kostnaderna stora både för medlemmen som stämts och för Unionen, som lägger ner mer och mer tid på att hjälpa dessa medlemmar.

– De här ärendena är tidskrävande och omfattande, men det är ingen diskussion om att vi ska fortsätta hjälpa medlemmarna. Så småningom kommer det att sättas en praxis och kunskapen kommer att öka.

– Arbetsgivarna kommer att lära sig att lägger de sig för högt kommer de inte att få sina rättegångskostnader betalda. Dessutom blir det i längden dålig image för företagen att stämma arbetstagare om detta görs utan grund, säger Martin Wästfelt.

Tänk på detta:

  • Ta reda på vilken policy företaget har för att ta med jobb hem så att du inte riskerar att bryta mot företagshemlighetslagen av misstag.
  • Tanka inte över några affärshandlingar på en usb-sticka, det går att spåra.
  • Mejla inte någon information till dig själv eller någon annan, det kan spåras.
  • Fota inte av information på din privata mobil.
  • Det spelar ingen roll om det är du som gjort dokumentet eller någon annan. Arbetsgivaren äger normalt all kunskap som dokumenterats
  • Den kunskap du har i huvudet är din, den kan ingen arbetsgivare göra anspråk på.
  • Så länge du är anställd så ska du sätta arbetsgivarens intresse före dina egna om det kolliderar  

Vad är en företagshemlighet?
Enligt den nya lagen är en företagshemlighet information om affärs- eller driftförhållanden i företag eller forskningsinstitutions verksamhet. Informationen får inte vara känd eller lättillgänglig för någon som normalt kan få tag i liknande information. Företaget måste också vidta rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig. Röjandet ska vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Typexempel på en företagshemlighet kan vara ett kundregister eller en teknisk ritning, som om det hamnar hos en konkurrent kan skada företagets affärer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.