Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Varning för förmåner

Visst känns det bra när arbetsgivaren erbjuder dig fri frukt, gratis parkering eller subventionerad lunch. Men se upp med förmånerna så att du inte blir snuvad på lön.
Johanna Rovira Publicerad 20 september 2013, kl 10:13

Förmåner kan vara allt från fritt kaffe på jobbet till billigare provrörsbefruktning och feta bonusar. En del saker som betraktades som förmåner för några år sedan, tar vi för givna i dag, till exempel mobiltelefoner, men oavsett vilka förmånerna är så finns det all anledning att se upp med dem.

- Förmånerna är både ett modefenomen och ett konjunkturfenomen, säger Lena Granqvist, doktor i nationalekonomi och Sacoexpert på lönebildning. Hennes doktorsavhandling handlade om just löneförmåner och hon har även skrivit rapporter i ämnet.

När arbetsgivarna konkurrerar om arbetskraften under högkonjunktur måste de sockra anställningen för att locka de bästa till sig och behålla sina experter. Men i sämre tider är förmånerna det första som ryker visar vår rundringning till ett 20-tal företag och Lena Granqvist bekräftar att det är så. 

Hon tar också upp risken med den så kallade klistereffekten -  förmåner gör det lättare för arbetsgivare att binda den anställde eftersom förmånen vanligtvis inte kan säljas vidare utan är bunden till anställningen, typ en förmånlig sjukförsäkring som upphör när man slutar.

En del av förmånerna, till exempel sjukvårdsförsäkringar och friskvård, gagnar dessutom arbetsgivaren lika mycket som den anställde. Eller kanske mer, om man som anställd inte ser upp.

- Somliga förmåner kan handla om rena skattekonstruktioner och när det gäller bruttolöneavdrag bör man vara försiktigt och hålla koll på att man inte hamnar under en viss gräns och därmed förlorar de allmänna försäkringarna.

Franska forskare menar att alla personalförmåner gagnar arbetsgivaren mest eftersom de är en billigare sporre än hög lön, men har samma effekt. Vår jakt efter status och saker som bekräftar vår status, är nämligen medfödd. Forskarna tipsar arbetsgivare om att ta reda på exakt vilka informella drivkrafter som finns på det egna företaget för att kunna dra nytta av dem.

Förmånerna är ett tecken i tiden och har gått från att gälla rena statussymboler för de högsta hönsen till att bli bredare personalförmåner. Lena Granqvist talar om hur fringisar (från engelskans fringe benefits)  ersattes av kringisar på 90-talet. Vi gick från tjänstebilar och lunchsubventioner till förmåner som underlättade livet kring arbetet - till exempel städning och barnpassning.

 På 2000-talet kom i stället tryggisarna - individuella försäkringsförmåner blev allt vanligare eftersom försämringarna i det allmänna trygghetssystemet inte räcker till.  Lena Granqvist tror att nästa förmånstrend blir något hon valt att kalla väljisar:

- Ett exempel jag hört om är att arbetsgivare låter någon anställd jobba ett halvår som volontär, som någon slags individuell kompetensutveckling. För att klara av dagens arbetsliv med de krav som finns, går också arbetsgivare in och bekostar terapi för sina anställda.

Vilken är den bästa förmånen?

- Det är svårt att värdera. Det är naturligtvis olika beroende på vilken livssituation man befinner sig i, men flexibilitet, att ha möjlighet att jobba på olika sätt är viktigt. Som arbetsgivare borde man vara lyhörd för medarbetarnas behov och anpassa förmånerna därefter, säger Lena Granqvist.

Fakta

  • Män har oftare löneförmåner än kvinnor, men skillnaden beror till stor del på att förmånerna är vanligare i traditionellt manliga yrken, till exempel inom IT-sektorn.
  • Kvinnor födda i Sverige har lägre sannolikhet att ha förmåner än kvinnor födda i andra länder.
  • Sannolikheten att ha löneförmåner är större i den privata sektorn än i stat, kommun och landsting.
  • Det är skillnad på förmån och förmån. Kommer förmånen ensidigt från arbetsgivaren, kan han eller hon lätt plocka bort den. Avstår du däremot från lön för att få en förmån, (till exempel friskvård eller en veckas extra semester) ska du vara observant på att den inte plötsligt försvinner.  Då blir det i praktiken en löneminskning.
  • Det är skillnad på förmån och skyldighet. Terminalglasögon är till exempel något som alla arbetsgivare är skyldiga att tillhandahålla till personal som jobbar framför dator.
  • Blir du erbjuden en förmån i stället för lön eller en redan avtalad förmån, kontakta facket och kolla så att förmånen verkligen är en förmån och inte en fälla. Att byta bort övertid mot en veckas extra semester är till exempel oftast en dålig affär för den anställda.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.