Frukterna av ditt jobb tillfaller normalt arbetsgivaren, du får en lön som sätts utifrån en rimlig förväntan på vad du kan göra. Men gör du något utöver det förväntade, får en snilleblixt som företaget kan ta patent på, har du rätt till ersättning enligt Lagen om rätten till arbetstagares uppfinning.
Tanken med lagen är att du ska ha rätten till dina uppfinningar även som anställd. Men arbetsgivaren har förtur att ta över rätten – om uppfinningen faller inom det område företaget sysslar med. Vill arbetsgivaren utnyttja din uppfinning ska du ha betalt – rätten till skälig ersättning går aldrig att avtala bort.
För att få ersättning gäller det ju att veta vad din uppfinning är värd. Och det kan vara knivigt. Unionen har ett par enstaka tvister om uppfinningar och innovationer per år och ersättningen är ofta kruxet även om det också tvistas om vad som ingår i jobbet eller ej.
- Ska man bedöma värdet av en uppfinning är det en fördel om det gått en tid. Problemet är att arbetstagarna ofta vill ha ersättning på en gång och de schablonbelopp som finns i avtalet nu är inte uppjusterade sedan Eldkvarn brann, säger Hans Ekström, central ombudsman på Unionen.
- Sveriges välstånd bygger mycket på våra innovationer och vill man få tjänstemän att göra det där lilla extra måste det finnas morötter i form av bra system där den anställda kan få ta del av vinsten, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
Men ibland blir det ingen vinst på dina idéer. Det händer, enligt Martin Wästfelt, att arbetsgivare av olika skäl lägger uppfinningar i byrålådan. Men även anställda är bra på att låta goda idéer ruttna bort i det fördolda
Andra uppfinningar patenteras aldrig.
- Förr tog man patent snabbt för att försvara värdet av en ny idé, men min bild är att det har förändrats. Det blir värdefullare för företaget att köra igång med produktionen direkt, så man får ett försprång framför konkurrenterna, säger Hans Ekström.
- Hanteringen av patent är ett krångligt område. Ett enda mjölkpaket kan till exempel bestå av 100 olika patent och ibland är det flera uppfinnare som bidragit, säger Martin Wästfelt.
- Som anställd ska man alltid i första hand vända sig till sin arbetsgivare om det man uppfunnit har någon som helst koppling till arbetet. Men det finns inga hinder att man också pratar med sitt fack, säger Martin Wästfelt.
SÅ HÄR GÅR DET TILL:
|
Vem äger din uppfinning?
Finns det kollektivavtal på jobbet gäller i första hand Uppfinnaravtalet, som delar upp anställdas uppfinningar i olika kategorier:
A-uppfinning. Faller inom ramen för ditt jobb. Gäller om du är anställd som till exempel forskare, produktutvecklare eller uppfinnare. Uppfinningen tillhör med automatik arbetsgivaren, som fritt fram bestämmer om det ska sökas patent på uppfinningen eller inte. Du ska ändå ha ersättning – hur mycket bestäms bland annat av vad uppfinningen är värd, hur hög din lön är och om anställningen haft betydelse för din idé. Om haft tillgång till lokaler, teknisk utrustning, maskiner och ritningar spelar också in.
B-uppfinning: Du kommer på något som ingår i ditt företags verksamhetsområde, men som ligger utanför din tjänst. Arbetsgivaren har första chans på din uppfinning och visar företaget inget intresse kan du själv söka patent fyra månader efter att du har anmält din uppfinning till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren vill ha din uppfinning ska du ha skälig ersättning för den.
C-uppfinning: En uppfinning som inte har ett dugg med företaget att göra och som du själv fritt förfogar över och kan söka patent på.
