Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Vi har alltid varit stridbara"

På Sveriges Radio, SVT och UR gör sig fackklubbarna redo för 75-årsfirande. Eftersom företaget inte har kunnat konkurrera med höga löner har facket kämpat för bra arbetstider och villkor.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 juni 2018, kl 11:53
Pressens bild och Stina Gullander/Sveriges radio (montage Magdalena Taubert)
Sven Jerring och Annika Lantz. Pressens bild och Stina Gullander/Sveriges radio (montage Magdalena Taubert)

– Det här är en rolig och kreativ arbetsplats, och förtroendet från lyssnarna är stort. Man är stolt över att arbeta här, säger Tomi Lehikoinen, Unionenklubbens ordförande på Sveriges Radio.

Vid ingången av 1943 bildades den första fackklubben på företaget som då hette AB Radiotjänst. Att det blev en Sif-klubb (Sveriges industritjänstemannaförbund, tillsammans med HTF en av föregångarna till Unionen) var ingen slump.

– Det var det enda förbundet som kunde erbjuda kollektivavtal för alla anställda. Men jag har förstått att det inte var helt okontroversiellt. Sif var ju för tjänstemän, men här hade man också andra yrkesgrupper som snickare, målare och elektriker, berättar Tomi Lehikoinen.

Under årens lopp har mycket hänt med företaget, händelser som ofta är tätt sammanlänkade med den tekniska utvecklingen. 1957 bytte man namn till Sveriges Radio, 1979 delades bolaget upp i fyra delar: SR, SVT, UR och Sveriges Lokalradio. 1993 slogs SR och Lokalradion ihop. I samma veva delades den fackliga koncernklubben upp i tre, en uppdelning som består än i dag.

Facket har inte varit utan inflytande.

– När det gäller verksamhetens utveckling har vi alltid varit med, företaget har bollat sådana här frågor med facket, säger Tomi Lehikoinen

– Fackets roll i den typen av frågor är, enligt vårt sätt att se det, att ge företaget en klangbotten i alla dess beslut. Våra medlemmar har stor erfarenhet och kompetens som kan hjälpa arbetsgivaren fatta bra beslut. Ska arbetsgivaren genomföra stora projekt eller organisera om kräver utvecklingsavtalet i större utsträckning än mbl att facket involveras. Exempelvis genomfördes en stor omorganisation på SR i fjol. Då hade vi löpande möten med projektledningen varannan vecka.

Två fackliga frågor har återkommit genom åren: arbetstider och löner. Vad gäller arbetstiderna har public service-företagen ett bra avtal, enligt Tomi Lehikoinen.

– Eftersom vi är licensfinansierade och därmed är beroende av den uppräkning vi får från rundradiokontot, så har vi aldrig kunnat konkurrera med höga löner. Så då har vi istället sett till att vi har bra villkor och arbetstidsregler, så att det ska vara möjligt att på ett sunt sätt kombinera arbete och privatliv.

Hur ser då framtiden ut för er?
– Det beror till stor del på vad public serviceutredningen kommer fram till. Det handlar både om finansieringen och vårt uppdrag. Vad gäller finansieringen så ligger det nu ett föreslag att skrota licenssystemet och ersätta det med en skatt. Det är ett stort orosmoln för vår del. Det väcker frågor kring vårt oberoende och risken är att vi kommer ses ännu mer som en statsradio.

3 viktiga händelser:

  • I mitten av 1960-talet gick SR med i en arbetsgivarorganisation. Därmed riskerade de anställda att få ett kollektivavtal med sämre villkor. I det läget gick medlemmarna, på Sifs inrådan, ur förbundet och bildade en egen tjänstemannaförening. På så vis fick de behålla sitt tidigare avtal. Så småningom lyckades Sif driva igenom ett specialavtal för SR-anställda och medlemmarna kunde vända tillbaka.
  • 1983 gick fackklubben ut och demonstrerade till stöd för ANC och mot Sifs ägande av aktier i sydafrikanska bolag.

– Klubben på public service har alltid varit känd för att vara stridbar, kommenterar Tomi Lehikoinen.

  • Ett år senare, 1984, startade Svenska Journalistförbundet, SJF, klubb på företaget och fick ett eget avtal. Oftast har samarbetet mellan de båda facken varit bra, konstaterar Tomi Lehikoinen. Men för några år sedan när de så kallade programanställningarna diskuterades var stämningen inte så harmonisk. Unionen gick med på ändrade skrivningar i sitt avtal, något som innebar att anställningarna kunde vara upp till fyra år, SJF hade en kortare tid i sitt avtal.

– Det var en del programanställda som gick med i Unionen då. SJF var inte så glada eftersom de tyckte att vi tog medlemmar från dem. Nu har vi samma skrivningar i båda avtalen, det underlättar mycket, säger Tomi Lehikoinen.

Fackligt

Spelföretaget Avalanche ska teckna kollektivavtal

Avalanche Studios Group vill teckna kollektivavtal med Unionen. Love Arvidsson är ordförande i Unionenklubben på företaget:
– Kollektivavtalet ger de anställda den representation de saknat.
Elisabeth Brising Publicerad 29 april 2024, kl 06:04
The Hunter game Avalanche och Love Arvidsson
The Hunter är ett av spelföretaget Avalanche Studios Groups spel. Th Love Arvidsson är lokal klubbordförande för Unionen och nöjd med att arbetsgivaren nu vill teckna kollektivavtal. Foto: Avalanche Studio Group Press/Privat

Ni ska teckna kollektivavtal. Varför?

– Det fanns ett missnöje bland de anställda som var grundat i en brist på inflytande och transparens. Många kände att ledningen inte lyssnade på deras åsikter. Kollektivavtalet är vår lösning, det ger de anställda den representation de saknat.

Berätta om resan dit.

Love Arvidsson.
Love Arvidsson. Foto: Privat

– Vi började prata om att organisera oss år 2022 och bildade klubben för nästan exakt ett år sedan. Att vi ville ha kollektivavtal var prio ett från första dagen. Vårt fokus låg på att rekrytera medlemmar och skaffa ett bra underlag innan vi skickade in förhandlingsframställan. 

Hur har dialogen med arbetsgivaren varit?

– Den har överlag varit väldigt bra. Tonen på förhandlingsmötena har varit konstruktiv och företaget har varit väldigt transparent. Mycket av samtalen har kretsat kring oro från ledningen. Man har varit rädd att ett kollektivavtal kan sakta ner verksamheten och försvåra. Genom att visa exempel på hur facket kan integreras i processerna kunde vi lätta oron.

Avalanche Studios Group
Spelutvecklarföretaget Avalanche Studios Group har aviserat att de avser att teckna kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer för sina anställda i Sverige. 

Företagets vd Stefanía Guðrún Halldórsdóttir kommenterar överenskommelsen i ett officielt uttalande:  

“Over the past years, we’ve taken significant steps toward making Avalanche one of the best workplaces in the games industry. Our inclusive, warm, and welcoming culture, sound work-life balance, profit sharing, and parental leave policy – just to name a few – are a testament to that. These are all things that set us apart and allow us to focus on making great games. We hope that signing a CBA will be yet another step in that same direction.”

Överenskommelsen har även uppmärksammats på spelnyhetssajten IGN Nordic.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.