Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Videomöten leder till grupptänkande

Videomöten är dåliga för kreativiteten. De domineras ofta av en eller två personer och mycket information går förlorad när vi inte kan läsa kroppsspråk. Men det finns lösningar - så här undviker ni zoomthink.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Vi vill gärna avsluta videmöten så fort som möjligt, därför låter vi ofta bli att säga det vi ville vilket leder till grupptänkande eller "zoomthink". Shutterstock

Pandemin tvingade oss bort från mötesrummen och in i videomöten. Men distansmöten är mycket sämre än fysiska möten, enligt Erica Dhawan, föreläsare och författare som snart släpper boken Digital body language.

I en artikel i tidskriften Fastcompany skriver hon att videomöten leder till minskad kreativitet, grupptänkande och till att medarbetare känner sig ignorerade. Hon kallar fenomenet Zoomthink. Enligt Erica Dhawan domineras ett videomöte ofta av en eller två personer. Resten av deltagarna har svårt att komma till tals eftersom det är svårare att naturligt flika in något på distans.

Dessutom vill vi gärna ha mötet avklarat så fort som möjligt. Det är jobbigt att känna att kollegorna sitter och stirrar på en och vi blir trötta av att sitta vid en skärm hela dagarna. I videomöten uppstår också ofta obekväm tystnad. Därför avslutar vi hellre än att säga det vi ville säga.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

Ytterligare ett problem med möten på distans är att vi inte kan läsa deltagarnas kroppsspråk, enligt Erica Dhawan. Det leder till att vi lätt missar nyanser i det någon säger.

Men som tur är finns det lösningar att ta till.

Tips för videomötet!

● Bestäm vad du ska säga innan mötet. Om du har förberett ett par frågeställningar eller konstruktiv kritik blir det lättare att öppna munnen under mötet.

● Byt mötesledare. Om flera personer får leda mötena ökar chansen att alla känner sig inkluderade.

● Be om att få kommentarer på mejl efter mötet. För att få veta vad även tystlåtna eller blyga medarbetare tycker är det bra att be om att få tankar och idéer på mejl efter mötet.

● Fundera på mötesstrukturen. Det kan vara smart att låta tystlåtna medarbetare få prata först. Videomöten kan också kompletteras med chattar eller med ett uppföljande telefonsamtal efter mötet.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält