Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Vilka frågor ska facket driva?

Mellan den 6 och 11 oktober i år hålls Unionens kongress i Malmö. Den är förbundets högsta beslutande organ.
Linnea Andersson Publicerad 6 oktober 2019, kl 11:01
Nu är det dags för Unionens kongress 2019. Illustration: Fredrik Tjernström

En gång vart fjärde år träffas kongressombud och Unionens förbundsstyrelse för att besluta vilka frågor förbundet ska driva för dig och alla andra medlemmar under den kommande perioden.

Som medlem har du möjlighet att påverka Unionens inriktning – vad förbundet ska tycka och göra – genom att skriva motioner med förslag till kongressen. (Tiden för att motionera till årets kongress har dock gått ut.) Utifrån vilka frågor som kommer upp och röstas för tar kongressen fram ett handlingsprogram som gäller fram till nästa kongress.

Kongressen beslutar även hur stor medlemsavgiften ska vara, reviderar stadgarna samt väljer ny förbundsstyrelse och andra förtroendevalda till uppdrag i förbundet.

De 260 kongressombuden fördelas på Unionens 18 regioner efter hur många medlemmar en region företräder och väljs på respektive regionråd. En region kan ha minst sex och som mest 52 ombud. Du kan bli utsedd till kongressombud om du är yrkesverksam medlem, egenföretagarmedlem eller studerandemedlem.

Kongressen hålls på olika platser, i år i Malmö, förra gången i Göteborg.

Det här vill medlemmarna att Unionen ska driva

Balans i arbetslivet. Förstärkning av den svenska modellen. Bättre förutsättningar för fackligt förtroendevalda. Det är de vanligaste ämnena i motionerna till årets kongress.

Kollega har talat med Unionens 18 regionstyrelser och gått igenom de 138 motioner som kommit in till förbundsstyrelsen inför kongressen.

Ett av de vanligaste önskemålen från regionerna är att förbättra och förenkla förutsättningarna för fackligt förtroendevalda. Men också att det över huvud taget behöver bli fler förtroendevalda – i takt med att Unionen får fler medlemmar – för att öka den lokala fackliga närvaron ute på arbetsplatserna.

Trots att flera regioner anser att stödet till förtroendevalda kunde varit bättre under den senaste kongressperioden tycker några att förbundet redan tagit till sig av kritiken och att det är på väg åt rätt håll.

Flera motioner föreslår att Unionen ska driva kravet att utöka den lagstadgade semestern till 30 dagar (sex veckor) i stället för dagens 25 dagar. Förbundsstyrelsen svarar att Unionen i första hand verkar ”för att parterna via kollektivavtal ska reglera arbetslivets frågor och utveckla kollektivavtalen för att förbättra medlemmarnas vardag”. Dessutom tycker man att frågan snarare hör hemma i avtalsrörelsen, och att man redan vid förra kongressen 2015 tagit beslut om att Unionen ska verka för fler semesterdagar i olika sammanhang och i diskussioner med politiker. Motionerna anses därför besvarade (läs mer nedan under "Motionerna").

I takt med en mer global och rörlig arbetsmarknad önskar en motionsskrivare mer facklig information på engelska, för att underlätta såväl för medlemmar med annat modersmål än svenska som för lokala förtroendevalda som får agera översättare. Detta problem tar även flera regionstyrelser upp. Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner och föreslår att kongressen ska ”beakta” (se nedan) motionen. Dock påpekar man att det är ett arbete som redan är påbörjat, informationen ”Om Unionen” finns i dag tillgänglig på elva språk på unionen.se.

Nya namn till styrelsen

På kongressen i oktober väljs ny förbundsstyrelse som ska leda Unionens verksamhet mellan kongresserna.

Av Unionens 18 regioner är det bara två – Mellannorrland och Bergslagen – som inte har nominerat någon kandidat till förbundsstyrelsen. Bergslagen tyckte inte ”att det fanns någon kandidat som kunde konkurrera ut dem som sitter i styrelsen i dag”.

Läs mer: Oförändrat i facktoppen

Även bland de tio regioner som uppgett sina nomineringar har flera föreslagit personer som redan sitter i styrelsen. Några av dem föreslår dock förändringar i presidiet (se nedan under Förbundsstyrelsen) – Östra Sörmland/Gotland föreslår utöver nuvarande Martin Linder och Peter Hellberg även Theres Sysimetsä (i dag styrelseledamot) samt Krista Andersson, klubbordförande på ABB, till presidiet. Region Norrbotten nominerar i stället nuvarande ledamot Victoria Kirchhoff att göra Linder och Hellberg sällskap.

Förbundsstyrelsen

Unionens förbundsstyrelse (FS) utgörs av ett presidium (ordförande, förste och andre vice ordförande) samt tio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Dessutom ingår två personalrepresentanter och två suppleanter samt tre revisorssuppleanter.

På unionen.se kan du se den nuvarande förbundsstyrelsen, sök på ”forbundsstyrelse” och klicka på samma ord.

Valberedningen

Unionens nationella valberedning har till uppgift att ta emot förslag, bereda och föreslå kandidater till de val som genomförs under kongress och förbundsråd. De ska dessutom föreslå löner och arvoden för förbundsuppdrag.

Valberedningen utses av kongressen. Du kan när som helst skicka in förslag eller tips på en kollega, som också är medlem i Unionen, som du tror skulle göra ett bra jobb i förbundsstyrelsen.

Motionerna

Motionerna till kongressen kommer först till regionstyrelsen i den region där motionsskribenten jobbar. Regionrådet, som sammanträtt under våren, kan välja att ställa sig bakom motionen – vilket ökar chansen att den ska gå igenom på kongressen. Därefter skickas samtliga kongressmotioner till förbundsstyrelsen (FS), som låter Unionens olika experter tänka till och komma med förslag på hur FS ska ställa sig till motionen.

Oavsett vad FS tycker är det i slutänden kongressen som beslutar. En motion kan alltså bifallas av kongressen trots att FS avslagit den och vice versa. En motion kan:

➧ Bifallas – kongressen samtycker antingen till hela motionen eller till en eller flera att-satser i den.

➧ Beaktas – kongressen håller med om tanken bakom förslaget men tycker kanske att det finns bättre sätt att uppnå resultatet.

➧ Besvaras – Unionen kan inte påverka det som motionären föreslår.

➧ Avslås – kongressen ställer sig inte bakom – förslaget (ganska ovanligt).

 

Följ Kollegas bevakning av kongressen här på webben och på Facebook!

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.