Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Virtuellt kontor är framtidens arbetsplats

Redan i dag finns det virtuella kontor, arbetsplatser som bara existerar i cyberrymden. Hur det är att jobba i en virtuell arbetsmiljö och vad det får för konsekvenser för kropp och själ, ska forskare vid Chalmers tekniska högskola ta reda på.
Johanna Rovira Publicerad 9 november 2021, kl 14:17
Shutterstock.
Hur skulle virtuella kontor fungera i framtidens arbetsvärld? Det tittar forskare vid Chalmers på. Shutterstock.

Otaliga tjänstemän har jobbat hemifrån under coronapandemin och 90 procent av alla som distansjobbat vill fortsätta ha den möjligheten, åtminstone någon dag i veckan, visar Internetsstiftelsens senaste rapport.  Hybridkontor diskuteras, men forskare vid Chalmers tekniska högskola går längre än så och vill utforska fördelar och nackdelar med helt virtuella kontor, alltså kontor som är datorsimulerade och som man bara kan besöka med hjälp av VR-utrustning.

Läs mer: Hybridkontor - så får ni det att funka

– Gradvis blir det allt vanligare med virtuella glasögon i spelvärlden och vi vill ta reda på vad en vanlig kontorsnisse kan göra i en digital värld, säger Cecilia Berlin, forskare i fysisk och organisk ergonomi.

Pengar till forskning

Tillsammans med kollegan Maral Babapour Chafi, som forskar om aktivitetsbaserade arbetssätt och kontorsmiljöer, har hon fått drygt 2,5 miljoner kronor av AFA försäkring för att undersöka hur tjänstemän påverkas både fysiskt och psykiskt av att arbeta i en virtuell miljö.

– En möjlighet i en virtuell värld är att du rör dig mer. Det finns redan i dag aktörer som erbjuder plattformar för virtuellt kontorsarbete. Vi vet ännu inte hur de är utformade men det vore ett himla slöseri om det innebär att sitta låst vid ett skrivbord.

Under två år ska forskarna bland annat själva testa att jobba i virtuell miljö och studera hur försökspersoner påverkas kort- och långsiktigt. Riskerar musarmen bli ersatt av VR-nacke? Vilka blir effekterna för koncentration, kommunikation och samarbete? är några av de frågor forskarna hoppas kunna besvara.

Rekommendationer om ergonomi

Resultatet är tänkt att användas av arbetsgivare som vill införa virtuell arbetsmiljö och förhoppningsvis också rekommendationer för ergonomi på VR-kontor. Allt beroende på vad Cecilia Berlin och hennes kollega kommer fram till, vill säga.

–Vi vet inte om virtuella kontorsarbete är ett möjligt eller överhuvudtaget önskvärt alternativ till vanligt kontorsarbete. Det är inte säkert att det är mer produktivt, det vet vi först när vi är klara med projektet, säger Cecilia Berlin.

 

Virtuell verklighet

  • VR står för virtual reality.
  • VR-headset eller VR-glasögon visar en digital värld där sensorer reagerar på hur du rör dig och speglar dina rörelser i den virtuella miljön.
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först