Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Yrkena där ohälsan ökar mest

De tar hand om andra, men blir själva sjukare. Kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden har inte bara högst sjukfrånvaro, utan är också en av de grupper på arbetsmarknaden där sjukfrånvaron ökar mest. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan om sjukfrånvaron under de senaste tre åren.
Ola Rennstam Publicerad
Leif R Jansson/TT
Leif R Jansson/TT

Med både män och kvinnor inräknade är vård- och omsorgspersonal den yrkeskategori som är näst mest drabbad av sjukdomsfall. 164 fall per 1 000 anställda under 2013. Flest sjukfall hade kategorin "övriga servicearbetare". Sjukfrånvaron är också hög bland byggarbetare, städare, förskollärare och fordonsförare.

Statistiken visar att oavsett yrke är kvinnorna oftare frånvarande på grund av sjukdom. Inom vård och omsorg, och inom försäljning som säljare, butiksbiträden och mäklare, sjukskrivs kvinnor dubbelt så ofta som män.

Sjukfall på grund av psykisk sjukdom är vanligare i kvinnodominerade yrken. För kvinnor berodde 26 procent av sjukfallen över 14 dagar 2013 på psykisk sjukdom, medan motsvarande siffra för män var 18 procent. Samtidigt gäller det omvända för rörelseorganens sjukdomar. För män berodde 29 procent av sjukfallen på sådana sjukdomar och för kvinnor 24 procent.

Trenden att fler går från arbetaryrken till tjänstemannajobb gör att antalet sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Tjänstemannagrupper där ohälsan ökat mycket de senaste tre åren är fysiker och kemister, matematiker och statistiker, högre ämbetsmän och politiker, piloter och fartygsbefäl, samt samhälls- och språkvetare.

Bland männen ökade till exempel sjukfrånvaron inom yrkeskategorin fysiker och kemister med 37 procent, men trots höjningen är sjukfrånvaro fortfarande långt under genomsnittet. Det gäller även kvinnorna i gruppen högre ämbetsmän och politiker där sjukfrån­varon ökat med 31 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.