Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digitalisering? Ja, tack!

Varannan tillfrågad ser fram emot att deras arbetsuppgifter automatiseras, enligt en ny undersökning, med förhoppningen att det skulle innebära att man slipper traggla med trista uppgifter och effektivisera sin vardag. En av fyra är däremot djupt oroade för att automatiseringen kommer att leda till arbetslöshet.
Gabriella Westberg Publicerad 27 mars 2015, kl 13:54

En stor del av de arbetsuppgifter som kan beskrivas som regelbaserade har automatiserats med hjälp av digital teknik, eller håller på att automatiseras.  Omvandlingen rör en stor del av såväl tjänstemanna- som arbetaryrken som med digitalisering förändras så pass att de inte längre finns kvar som vi känner dem. Vissa yrken försvinner helt. Kan en robot göra ditt jobb?

Intellektuellt krävande yrken, som ofta är högavlönade och kräver lång utbildning, verkar inte direkt hotas av automatisering - snarare dra nytta av den, och inte heller serviceyrken, som innebär mänskliga möten och ofta är låglönejobb.

Automatiseringen är inte något som kommer i framtiden – den omvandlingen är redan sedan ett par decennier i full gång. Det rapporterade Kollega om igår: Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Enligt en ny undersökning tror 75 procent att det finns befintliga arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen som på några års sikt kan tas över av datorer. Nästan hälften, 47 procent, uppger att de ser fram emot att arbetsuppgifter automatiseras – vilket de ser som en möjlighet att slippa trista arbetsuppgifter. Allra mest positiva är cheferna, som verkar se digitaliseringen som ett sätt att effektivisera arbetsdagen.

- De som svarar i panelen är ju sådana som själva valt att vara med och att svara, det är aktiva människor. De som ligger på sofflocket når vi tyvärr inte i den här undersökningen, säger Hans Makander, informationschef på Manpower Group.

Samtidigt svarar nästan var fjärde deltagare i panelen att de är djupt oroade för att automatiseringen leder till ökad arbetslöshet. En av tio förväntar sig att det egna jobbet kommer att försvinna inom de närmsta åren. 29 procent anger att de aldrig tänkt på saken.

Mer än var tredje arbetsplats har genomfört automatisering av olika arbetsuppgifter de senaste tre åren, enligt panelens svar. Bland dem där en del automatisering redan skett är det nästan fyra av tio som anger att automatiseringen har lett till personalnedskärningar. En av fem (18 %) anger att automatiseringen har gjort arbetsplatsen mer konkurrenskraftig.

De arbetsplatser där man diskuterar digitaliseringen mest finns inom industri- och finansbranschen – där en hel del arbetsuppgifter redan automatiserats (mer än varannan svarade ja, det händer eller ja, det diskuteras mycket). Även inom IT- och telekom diskuteras fenomenet (knappt varannan).

På frågan om några av ens uppgifter skulle kunna automatiseras bort svarar de allra flesta, över alla sektorer, ja. Här svarar dock cheferna att bara en mindre del skulle gå att automatisera, medan icke-cheferna är i majoritet bland dem som tror att hälften eller mer av deras arbetsuppgifter i dag skulle kunna automatiseras framöver.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Kairos Future på uppdrag av Manpower utifrån en panel på närmare 20 000 svarande, som alla vid något tillfälle haft en profil registrerad hos Manpower. Se hela rapporten här. 

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.