Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Graviditet blev för dyrt för företaget

Kvinnan berättade att hon var gravid. Två veckor senare avslutades hennes provanställning med argumentet att hon förmodligen skulle vara sjukskriven mycket vilket skulle kosta företaget pengar.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2018, kl 09:52
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Medlemmen jobbade som redovisningskonsult och hjälpte kunder med bokslut, deklarationer och rådgivning. I augusti upptäckte hon att hon var gravid och valde att säga det till sin arbetsgivare direkt, trots att hennes provanställning ännu inte övergått till en tillsvidaretjänst.

Läs mer: När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?

Medlemmens chef reagerade inte med glädje utan ifrågasatte i stället kvinnans svar på anställningsintervjun, där hon frågat om fler barn var planerade och kvinnan svarat nej.

Efter sommarsemestern kom chefen in till kontoret och förklarade att kvinnan skulle bli uppsagd på grund av sin graviditet med argumentet att hon förmodligen skulle vara sjukskriven mycket och det skulle kosta företaget pengar. Hon tillade dock att konsulten var välkommen tillbaka efter sin föräldraledighet och att det möjligtvis skulle finnas en tjänst åt henne då.

När medlemmen kontaktade Unionen ändrade chefen sitt argument för att avsluta provanställningen till att hon inte var nöjd med konsultens arbete. Enligt diskrimineringslagen och även föräldraledighetslagen så räcker det dock med att man missgynnats som en av flera orsaker och Unionen stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Får en arbetsgivare fråga om graviditet?

Som huvudregel finns det inga begränsningar kring vilka frågor som får ställas under en anställningsintervju. Vilka frågor som ställs och vilka svar som ges får dock betydelse.

Det är alltså upp till arbetsgivaren att ställa frågor som han eller hon anser vara betydelsefulla, men den arbetssökande har ingen redovisningsplikt och behöver inte svara. Med andra ord kan arbetsgivaren normalt sett inte komma i efterhand och hävda att en arbetssökande förtigit något, och att detta skulle kunna leda till uppsägning.

Ett exempel på en fråga som är irrelevant är om den arbetssökande är gravid. Det är inte olagligt att ställa frågan, däremot strider det mot diskrimineringslagen att neka en arbetssökande anställning på grund av graviditet. Samma sak gäller frågor om till exempel sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.