Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Korta tjänar mindre på mobilmässa

Fem centimeter klack var ett absolut krav för den hugade kvinna som ville ha jobbet som värdinna för Mobile World Congress, som avslutas i dag torsdag i Barcelona. Andra krav var make up samt kort kjol. Spanska facket UGT har anmält jobberbjudandet till Kataloniens arbetsinspektion.
Johanna Rovira Publicerad 28 februari 2019, kl 14:44
Dean Drobot/Colourbox
Fem centimeter höga klackar var ett krav i jobbannonsen. Dean Drobot/Colourbox

”Värdinna sökes till Mobile World Congress. Krav: Kunna prata fyra språk, ha storlek 36 eller 38, att bära kort kjol och tunna strumpor. Smink och fem centimeters klack är obligatoriskt. Bonus: värdinnor över 175 centimeter tjänar 7,2 euro brutto i timmen. Kortare värdinnor tjänar en euro mindre.”

Detta är ett av några tvivelaktiga jobberbjudanden som den spanska fackföreningen UGT har hittat och anmält när de undersökt annonser inför den pågående mobilmässan MWC, skriver tidningen El Pais. MWC lär generera 14 000 arbetstillfällen i Barcelona, men vissa av jobben som bland annat värdinna, är osäkra, diskriminerande och sexistiska, skriver UGT-Catalunya på sin hemsida och uppmanar både katalanska myndigheterna och sponsorer att visa nolltolerans mot arbets- och löneförhållanden som bryter mot lagen.

Den katalanska arbetsinspektionen har beslutat att agera mot jobberbjudandena eftersom dessa kan leda till ”möjlig sexistisk diskrimineringen”. Annonsen har plockats bort från webbplatsen som publicerade den, eventuellt för att mässan, som varje år lockar över 100 0000 mobilintresserade personer till Barcelona, är i det närmaste över.

Hade jobbet utannonserats i Sverige är det inte helt solklart att det skulle ha varit diskriminerande, menar Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO:

– Det är svårt att uttala sig om sådant i förväg – det är inte tillåtet att annonsera ut ett jobb på ett sätt som riktar sig enbart till en viss grupp personer och det samtidigt har samband med någon diskrimineringsgrund. Men det finns vissa möjligheter att göra undantag i lagen om det handlar om verkliga och avgörande yrkeskrav, säger Clas Lundstedt.

För att undantaget ska kunna tillämpas måste det dock finnas ett så kallat berättigat syfte och det uppställda kravet måste vara nödvändigt för att nå detta syfte. Kravet, som kan vara en egenskap eller förmåga, ska innebära att en viss arbetssökande kan utföra jobbet bättre än andra – det kan  till exempel handla om en teater som söker skådespelare med ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet.

– Undantagen ska tolkas restriktivt och omfattar enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utföra ett visst jobb. Är det frågan om värdinnor är det tveksamt – måste man verkligen ha ett visst kön för att utföra jobbet? säger Clas Lundstedt.

Att mässvärdinnor över 175 centimeter får mer betalt är däremot inte diskriminerande eftersom längden i sig inte är kopplad till någon diskrimineringsgrund. Möjligtvis skulle längdbonusen kunna vara ett brott mot Unionens kollektivavtal eftersom dessa slår fast att lönesättning såväl som lönekriterier ska vara sakliga.

Läs också: Vikt och utseende avgör om du får jobb

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.