Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Utlandsfödda Maria blev mobbad av chefen

Är du född utomlands löper du större risk att mobbas. För Maria från Sydamerika slutade chefens påhopp med att hon tvingades avsluta sin anställning.
Oscar Broström Publicerad 31 maj 2021, kl 06:59
Shutterstock
Marias chef gav sig på medarbetare med utländsk bakgrund. (Kvinnan på bilden har inte med texten att göra.) Shutterstock

Marias chef brukade ofta tala om för henne vad som var svenskt och inte svenskt.

”Här i Sverige plockar man bär. Här i Sverige plockar man svamp.” Maria, som varken plockar bär eller svamp, försökte säga att det väl var frivilligt.

– Han påpekade ofta att jag är annorlunda. Det var lite som att han trodde att eftersom man kom från ett annat land, kommer man från en lerhydda – att det inte fanns någonting i ens hemland.

Hon minns också hur hennes chef flera gånger påtalade att han hade svårt för henne som person.

– Han la handen på sitt bröst och visade att han hade svårt att andas och sa: ”Det känns obehagligt i kroppen när jag pratar med dig”. Sedan sa han att han skulle ringa min man för att fråga hur han gjorde för att tala med mig.

Större risk för utlandsfödda

Mobbning kan drabba vem som helst. Men om du är utlandsfödd är risken större. En studie från Linköpings universitet visar att det är dubbelt så hög risk att utsättas för mobbning om du är född i ett annat land, och risken ökar än mer om du kommer från ett land med vitt skild kultur från Sveriges.

– Studien visar att det räcker att vara född någon annanstans än i Sverige för att risken för mobbning ska öka. Det är den otäcka sanningen, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet.

Maria är civilingenjör, i 40-årsåldern, född i Sydamerika, men har bott större delen av sitt liv i Sverige.

Hon gillade verkligen sitt jobb och tyckte om sina kolleger. Men för två år sedan, när arbetsplatsen bytte chef, vändes allt upp och ner.

Maria berättar att chefen nästan omedelbart började ge sig på de medarbetare som hade utländsk bakgrund.

– Han ifrågasatte när jag vabbade, men inte när mina svenska kollegor gjorde det. Han ifrågasatte mina läkarbesök: ”Varför var du där?” men inte när mina svenska kollegor gick till doktorn. Det var smågrejer först och jag försökte strunta i det.

Mobbningen förvärrades

Efter ungefär ett år blev det värre. Marias kollega, med bakgrund från Mellanöstern, orkade inte med arbetsmiljön och slutade.

– När hon slutade var han på mig hela tiden. Han ifrågasatte precis allt jag gjorde. Han sa till och med att jag inte kunde förstå svenska.

Precis innan jul förra året fick Maria nog. Hon drog in facket. Det bestämdes att alla parter skulle träffas på ett möte, för att försöka prata ut och försöka hitta en lösning, men Maria säger att hon mådde för dåligt för att orka medverka.

– Eftersom jag inte var där hittade han på saker som inte var sanna. Han sa att jag var våldsam, att jag sparkade till grejer, att jag skrek. Och jag kunde inte försvara mig, eftersom jag inte var där.

Mötet ledde inte till någon förbättring. Efter några veckor orkade inte Maria mer. Hon blev sjukskriven. Företaget meddelade sedan att de ville behålla chefen, samtidigt som de erbjöd henne uppsägning med sex månaders lön. Efter förhandling landade det på nio månader.

– Det är väldigt ledsamt att en person som mobbar, och som har mobbat flera personer, i olika grad, finns kvar. Och nu var jag den sista med invandrarbakgrund på arbetsplatsen. Alla andra har slutat.

Hur mår du i dag?
– Inte bra. Jag blir känslosam när jag pratar om det. Men det känns viktigt att kunna berätta om det för andra. Det kanske kan hjälpa någon annan. Att de inte känner sig ensamma.

 

Fotnot: Maria heter egentligen något annat. Kollega har pratat med Marias fackliga ombud, som bekräftar att de hanterat ärendet.

 

Läs mer om mobbning:

Mobbade Annika ville ta sitt liv

Två i veckan dör av mobbning

De mobbades röst 

Chefer mesta mobbarna

ASIATER ALLRA MEST UTSATTA

  • Risken för mobbning är dubbelt så stor om man är född utomlands.
  • Om man kommer från ett land med vitt skild kultur från Sveriges ökar risken ytterligare fyra gånger.
  • Risken är allra störst för personer från Asien.
  • I forskningen talar man om två olika typer: arbets- och personrelaterad mobbning. Studien visade att hela skillnaden mellan Sverigefödda och utlandsfödda fanns i den personrelaterade mobbningen.

Linköpings universitet

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.