Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Förtroendevalda fixar fikat på distans

Många företag har korttidspermitterat sin personal. Det innebär att även förtroendevalda får sköta uppdraget på distans. Men med videomöten och digitala fikor kommer man långt.
David Österberg, Johanna Rovira Publicerad 17 april 2020, kl 10:51
Shutterstock
Ett tips till dig som är förtroendevald är att passa på att kallprata lite vid mötet för att fånga upp om någon mår dåligt. Shutterstock

Att vara förtroendevald på distans är lättare än vad Mari Carlquist, heltidsfacklig på Scania, hade kunnat föreställa sig. Hon ser flera fördelar och hoppas att en del möten kan vara digitala även efter corona-eran.

– Hade någon sagt till mig för fem veckor sedan att jag skulle göra mitt jobb på distans hade jag protesterat. Aldrig, det skulle omöjligt fungera, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje.

– Men det funkar ju! Förvånansvärt bra dessutom.

Mari Carlquist är en av fem heltidsanställda förtroendevalda för runt 3 000 Unionenmedlemmar på Scania. Fast just för tillfället är de bara tre som faktiskt jobbar hundra procent. Flertalet anställda på Scania är korttidspermitterade, tre av fackombuden är undantagna såsom nyckelpersoner.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

Den största nackdelen med att jobba på distans och ha möten digitalt, menar hon, är att man går miste om den vanliga överhörningen inom det egna teamet.

– Vi har infört digital fika och täta avstämningar så att vi inte tappar gruppkänslan.

En annan konsekvens av distansarbetet, som kan betraktas både som en fördel och som en nackdel, är att småsnacket runt omkring mötena faller bort och de digitala mötena tenderar att blir mer koncentrerade och effektiva.

– En fördel är att man slipper ränna runt så mycket på olika ställen. Vi har blivit väldigt duktiga på tekniken och har massor av möten som av olika anledningar inte gick att ha digitalt tidigare. Jag hoppas vi kan ta med oss en del av det vi lärt oss och ha fler digitala möten i framtiden.

Kontakten med medlemmarna skedde redan tidigare i stor utsträckning på distans. Mejl och telefonsamtal var betydligt vanligare än möten med enstaka medlemmar IRL, menar Mari Carlquist, som inte heller ser någon ökning av kontakter från bekymrade medlemmar, trots avtalet om korttidsarbete.

– Nej, våra medlemmar är inte särskilt oroliga för framtiden. Man känner sig nog trygg och omhändertagen och förtroendet för arbetsgivaren är stort. Vårt huvudskyddsombud kanske får lite mer frågor.

På grossistföretaget PF Concept i Göteborg jobbar runt 25 tjänstemän. De blev permitterade den 1 april och arbetar numera 40 procent. Åsa Lindqvist, som är arbetsplatsombud, tycker att det fungerar bra att vara förtroendevald på distans.

– Vi tar fackliga frågor via Teams och medlemmarna är jättebra på att höra av sig med frågor. När korttidspermitteringarna infördes blev det förstås många frågor kring det. Vi jobbade till exempel heltid de tre första dagarna i april, innan avtalet var klart, och många undrade hur de skulle göra med de timmarna. Oftast kan jag svara på frågorna, annars ringer jag bara vd:n eller Unionen och tar reda på svaret.

Någon direkt oro bland medlemmarna har hon inte märkt av. Men många börjar längta tillbaka till kontoret och kollegorna.

– Den vanligaste frågan jag får är nog när de får komma tillbaka till kontoret. Men det är ju omöjligt för mig att veta. Jag brukar svara att de ska räkna med åtminstone ett par månader så att de inte blir besvikna. Alla längtar tillbaka, det tråkigt att inte få träffa sina kollegor. Därför är det så bra att vi kan ha videomöten, då får man ju i alla fall träffa sina kollegor en stund på det viset.

Tips till förtroendevalda på distans

  • Ta inte för givet att folk hör av sig självmant utan se till att boka in möten och avstämningar för att inte riskera att saker faller mellan stolarna.
  • Passa på att kallprata lite vid mötena för att eventuellt fånga upp någon som mår dåligt och för att det mjuka småpratet också fyller en viktig funktion.
  • Se till att det inte finns en streamande tonåring som slukar bredband i rummet intill samtidigt som du har ditt möte.
  • Stäng av kameran efter att du presenterat dig i början av mötet för att spara på bandbredden.
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.