Autonomi och medbestämmande är centralt för att känna drivkraft i arbetet. Det visar ny forskning som gjorts i samarbete med Volvo. Samtidigt strävar industrin efter effektivisering, förenkling och korta flödestider.
Publicerad 26 november 2014, kl 11:05
Annika Lantz är professor i psykologi och undersöker i samarbete med Volvo paradoxen mellan effektivisering och ständig förbättring. Det första kräver standardiserade arbetsuppgifter, det andra kreativitet.
Annika Lantz ser ledarskapet som avgörande för hur väl man lyckas få medarbetarna delaktiga. Det gäller dels att chefen har en vision och har förtroende för att medarbetarna kan lösa problem, dels att medarbetarna får vara med och diskutera mål och hur arbetet ska utföras.
Annika Lantz forskning på Volvo visar att även inom de helt standardiserade arbetsuppgifterna i produktionen finns det några procents arbetstid som ägnas åt uppgifter som uppföljning, städning och att skaffa fram prylar.
– Att nyttja tiden rätt kan skapa en fantastisk drivkraft, säger hon.
Samspel som fungerar bra gagnar drivkraft och nytänkande. Därför är arbetslagen centrala för utvecklingsarbetet. Som chef gäller det att låta arbetslaget få autonomi där det är möjligt.
– När man stöter och blöter frågor tillsammans med andra blir man mer aktiv och motiverad, säger Annika Lantz.
Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.
Vad gör ni i algfabriken?
– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.
Berätta om ert hållbarhetstänk.
– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.
Hur är du som chef?
– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.
Vad har du för tips till andra unga ledare?
– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.
Hur ser framtiden ut?
– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.
Vad har du personligen för relation till havsmiljön?
– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.
SOFIE ALLERT
GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.
ÅLDER: 34 år.
BOR: Torslanda.
KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019.
Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet.
Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.
Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen.
Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.
– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.
Chefers arbetsmiljö glöms bort
Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.
– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.
Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort? – Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.
Arbetsmiljöombud saknas för chefer
Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.
– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.
Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.
*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen "skyddsombud".