Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-anställda förlorar avtal

IT-jätten Oracle vägrar att teckna kollektivavtal av princip. Det drabbar nu anställda på två uppköpta bolag som mister rätten till inflytande och löneökningar efter att Oracle deklarerat att man kommer att säga upp deras avtal.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2014, kl 14:13
Paul Sakuma/AP/TT
Oracles huvudkontor i Redwood City i Kalifornien, USA. Paul Sakuma/AP/TT

Unionen har under flera år förgäves försökt få till ett kollektivavtal med den amerikanska IT-koncernen Oracle. Medarbetare har vittnat om att vissa grupper inte fått löneökningar på många år, trots att bolaget gör mångmiljardvinster.

När Oracle nyligen köpte upp IT-företagen Micros Fidelio och Micros Retail, som har kollektivavtal, ställdes frågan på sin spets. Enligt reglerna för verksamhetsövergång ska det uppköpande företaget nämligen ”smittas” av kollektivavtalet per automatik. Men eftersom Oracle absolut inte vill ha något avtal har man beslutat att begära utträde ur arbetsgivarorganisationen och säga upp avtalen för de två uppköpta bolagen.

Annica Wall Karlsson, ombudsman på Unionen Stockholm, har i förhandlingarna om uppköpet krävt svar från Oracles företagsledning på varför man vägrar avtal.

– De säger att man vill fatta besluten själva, det vill säga inte ge de anställda inflytande. Den anledningen skrämmer mig och den människosynen är beklämmande. När jag träffar arbetsgivare som är betydligt mindre anger de att kollektivavtalet kostar för mycket pengar, jag har större respekt för det. Men Oracle har 122 000 anställda, har köpt upp 111 företag de senaste tio åren och har gigantiska muskler, säger hon.

Personalen på Oracle har många förmåner som till exempel tjänstepension, rikskuponger och sjukvårdsförsäkring, men eftersom det är så kallade ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren när som helst ta bort dem. De anställda har inte heller rätt till facklig tid eller årliga löneökningar. Enligt Unionen genomför företaget lönerevisioner för att komma till rätta med oskäliga skillnader men håller lönekartläggningarna hemliga.

– Det finns de som har det jättebra på Oracle, och så finns det de som inte fått löneutveckling på sju år, säger Annica Wall Karlsson.

På de två uppköpta bolagen är oron nu stor inför vad som ska hända i framtiden.

– Personalen är van att få årliga löneökningar som åtminstone följer inflationstakten och lite till. På Oracle är det upp till individen att initiera ett möte med sin chef, och då handlar det enbart om prestation, säger Annica Wall Karlsson.

På Micros Retail står man alltså plötsligt utan kollektivavtal och med en aktiv Unionenklubb som inte längre har förhandlingsrätt.

– Vi har alltid haft kollektivavtal inom det här företaget så vi har egentligen ingen koll på vad det kommer att innebära, men det känns förstå inte bra. Det har gått så fort och vi vet inte så mycket än så länge. Det finns ingen oro gällande nedskärningar men däremot kring att man kommer att säga upp kollektivavtalet. Det är besynnerligt av ett så pass stort företag, säger Roger Fröberg, klubbordförande.

Unionen har cirka 150 medlemmar på Oracle. En anställd, som vill vara anonym, berättar att det är många som gått miste om löneökningar eller bonusar under flera år.

– Företaget säger att det inte kan bli löneökningar och bonusar för att man behöver pengarna för att köpa upp nya bolag. Att man säger upp kollektivavtal på de företag man köpt upp är ett mycket märkligt agerande, men företaget är livrädda för alla typer av inlåsningar, säger Oracle-medarbetaren.

Konkurrenter som Huawei och Microsoft har tecknat avtal på senare år efter att Unionen lyckats övertyga ledningen om fördelarna. På Oracle har man inte nått lika stor framgång, delvis beroende på att personalen inte varit beredd att ta strid för att få till ett avtal.

– Företaget uppger att ledningen i USA kommer att dra sig ur Sverige om det skulle bli konflikt på arbetsplatsen. Jag tror inte på det, men vi vill absolut inte komma till en konfliktsituation, utan att få dem till förhandlingsbordet, säger Annica Wall Karlsson.

Hon anser att Oracle inte konkurrerar på lika villkor.

– En del av svenska modellen är att företagen konkurrerar med sina varor och tjänster men inte med anställningsvillkor.

Oracle bemöter kritiken här.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."