Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Jag bröt ihop hos doktorn”

Alldeles för mycket att göra resulterade i långa arbetsdagar – och utbrändhet. Ingenjören Liselotte Lindéns väg tillbaka har varit en resa.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2015, kl 13:36
Per Knutsson
Liselotte Lindén tycker att hennes arbetsgivare agerade föredömligt när hon blev sjukskriven på grund av utbrändhet. Per Knutsson

Som konstruktör i byggbranschen, som är både konjunkturkänslig och stressig, fylldes arbetsuppgifterna på i en aldrig sinande ström. Det började med att Liselotte fick värk i nacken. Sedan fick hon ont i armen och handen och gick till företagets sjukgymnast.

– När jag besökte henne för tredje gången på ett halvår frågade hon mig vilken tid jag hade kommit till jobbet på morgonen. Jag tyckte att det var en konstig fråga, men hon såg att jag inte mådde bra. Jag hade under flera år känt att det inte spelade någon roll hur långa mina arbetsdagar blev – det fanns alltid dubbelt att göra nästa dag.

Sjukgymnasten bokade ett möte med Liselottes chef och de kom överrens om en plan som innebar att hon inte skulle ta på sig några nya arbetsuppgifter, inte jobba övertid och avsäga sig en stor del av sina fackliga uppdrag. Det gick bra i några månader, men vid en rutinkontroll hos Liselottes diabetesläkare upptäcktes en blödning i ena ögat samt förhöjda blodglukosvärden. 

– Jag bröt ihop under det sjukhusbesöket och sjukskrevs.

Framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv i dag

Liselotte Lindén var sjukskriven i tre månader. I december gick hon tillbaka till arbetet för att arbetsträna. Hon gick successivt upp i arbetstid, men de stressmoment som fanns där innan sjukskrivningen fanns fortfarande kvar. Värken återkom och hon fick sjukskrivas igen. Hennes arbetsgivare Strängbetong tog beslutet att hon måste byta arbetsuppgifter för att må bättre.

– Jag fick börja på teknik- och utvecklingssidan, där jobbet inte alls är lika tidsstyrt. 

En av de viktigaste sakerna företagshälsovården och sjukgymnasten stöttade Liselotte Lindén med under den här tiden var att sortera, säga stopp och uppmuntra. 

Läs mer: Här tas "väggen" på allvar

– Dialogen mellan företagshälsovård, arbetsgivare och mig var jätteviktig och gjordes på ett bra sätt. Vi hade möten där vi pratade om hur min återgång till arbetet skulle gå till och vad jag behövde för att komma tillbaka på bästa sätt. Arbetsgivaren undrade vad de kunde göra för att få mig att må bättre snarare än att se mig som ett bekymmer.

Trots att sjukskrivningen och tiden före och efter har varit tuff har Liselotte Lindén fått med sig erfarenheter som kommer till användning i arbetslivet.

– Jag har lärt mig att säga nej. Jag försöker även underlätta praktiska saker för mig själv, som att stänga
av aviseringar av mejl. Men framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv. 

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)