Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Jämställdhet ökar tillväxten

Att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser har länge varit en het potatis. Men bristande jämställdhet i arbetslivet är inte enbart en social fråga. Varannan damernas skulle innebära ett enormt tillskott till världsekonomin, enligt ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser är en väg att gå för att få ökad jämställdhet i arbetslivet, enligt ny forskning. Colourbox

I helgen höll FN toppmöte för att diskutera nya utvecklingsmål, där jämställdhet är ett. Under mötet presenterades forskning som visar att ökad jämställdhet i arbetslivet skulle öka tillväxten i världsekonomin med 12 000 miljarder dollar på tio år. Det rapporterar TT och hänvisar till en forskningsrapport från McKinsey Global Institute.

Indiens BNP skulle stiga med 16 procent och är därmed det land som har mest att tjäna på ökad jämställdhet.

Enligt forskarna är en tänkbar metod för att uppnå jämställdhet i arbetslivet att kvotera till bolagsstyrelser och inom politiken. Som Kollega skrivit tidigare har flera europeiska länder infört kvoteringslagar för att få in fler kvinnor på toppositioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.