Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Kom igen - stressa ner!

Stress är normalt i livet – alla känner en släng av det ibland. Och det kan till och med vara bra. Det är bara långvarig stress som är problematisk. Forskare är överens om att det är viktigt med återhämtning och vila för att kroppen inte ska ta skada. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.
Publicerad 7 december 2016, kl 09:54

1. När vet jag att jag stressar för mycket?

Tecken och varningssignaler på alltför mycket stress kan vara en eller flera av följande symptom:

  • Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
  • Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
  • Du har svårt att koppla av och varva ner.
  • Du känner dig nedstämd, orolig och likgiltig för vad som händer omkring dig.
  • Du har svårare att koncentrera dig.
  • Du får dåligt minne.
  • Du känner av ångest.
  • Du har lätt att fastna i negativa tankar.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
  • Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen.
  • Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter.
  • Du har tappat lusten för sex.
  • Du får infektioner lättare och oftare.
  • Du känner det svårare att andas ordentligt.
  • Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett och socker som tröst.

Källa: 1177.

2. Finns det bra stress?

Absolut. Positiv stress är bra när vi får utlopp för den energi som flödar i kroppen. När du ställs inför en utmaning – allt ifrån en presentation på jobbet, en påfrestande resa, ett äventyr eller en tävling, kan positiv stress göra att du presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra. Bara vi får återhämta oss emellan utmaningarna.

3. Vad händer i kroppen när jag stressar?

I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, vilket påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga eftersom du inte har någon nytta av det i en kamp på liv och död. När vi är i en kamp-flyktreaktion kan vi känna oss rädda, irriterade, arga eller fientliga. Inget fel med det. Problemet är att kroppen reagerar likadant när den möter ett hotfullt lejon på savannen som när kraven är alltför höga på jobbet.

När anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans vilket kan göra oss sjuka.

4. Hur återhämtar jag mig bäst så att stressen inte blir skadlig?

Perioder med hög stress måste följas av återhämtning. Om du inte får tillräcklig återhämtning så löper du risk att drabbas av ständigt ihållande trötthet, vilket på sikt kan leda till utmattning. Läs mer om det på Stressforskningsinstitutet.

Hitta de sätt som fungerar bäst för dig – det kan vara meditation, löpning, trädgårds- eller handarbete, snickeri, målning, dans eller något annat. Sömn är en viktig källa till återhämtning. Ge dig själv förutsättningar att sova 7–8 timmar per dygn.

Fysisk aktivitet stärker det egna försvaret mot stress, eftersom en tränad kropp "tål" en stressreaktion med hjärtklappning och höjt blodtryck bättre än en otränad kropp. Det beror på att du tränar systemet "på riktigt", exempelvis under en joggingrunda eller ett jympapass.

Att vistas i skog och mark ökar välbefinnandet hos den som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Det visar en aktuell avhandling vid Umeå universitet. Sänkt puls och blodtryck, ökat mentalt välbefinnande och förbättrad förmåga till uppmärksamhet är några av de goda effekterna av skogsvistelse som avhandling pekar på. 
Källa: Dina mediciner.

Läs mer: Från stress till lugn på jobbet

5. Finns det något enkelt tips för att jag ska minska stress?

Det kan kanske hjälpa att sortera genom att skriva en lista på situationer eller saker som stressar dig. Många som är stressade upplever att tankarna bara snurrar i huvudet och att det är svårt att få grepp om vad det är man mår dåligt av. Genom att samla tankarna, fundera och sätta ord på vad du känner och tänker blir det också mer tydligt vad det är som känns jobbigt. Då blir det också lättare att försöka hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.

6. Vi verkar bli allt mer stressade. Stämmer det?

Ja, sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren och akut stressreaktion nu är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, enligt siffror från Försäkringskassan. Statistiken visar också att kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest.

Kraven på tillgänglighet, och att vara ständigt uppkopplad i det så kallade 24-timmarsamhället är en av de största förändringarna som skett i människans miljö. Många hjärnforskare menar också att det kan vara en stor källa till stress. Inte minst så kallad multitasking, att vara sysselsatt med flera saker samtidigt. Det försämrar vår förmåga till koncentration och vi är sällan så produktiva som vi tror när vi har ”många bollar i luften”.  

7. Hur är sambandet mellan stress och utmattning/utbrändhet?

Utmattningssyndrom innebär att du efter långvarig stress "går in i väggen". Symptomen kan både vara psykiska och fysiska. Oftast kommer symptomen vid utmattningssyndrom smygande, vilket gör att det tar tid att upptäcka hur stressen påverkar dig.

När du väl inser hur dåligt du mår har stressen ofta redan orsakat stor skada. Ett vanligt symptom på utmattningssyndrom är då en extrem trötthet som inte går att vila bort.

Andra symptom är problem med minnet, sömnen och hjärtklappning.

Om du misstänker att du har eller att du håller på att få utmattningssyndrom så ska du kontakta din vårdcentral eller din företagshälsovård.


Läs även andra delar i serien HÄLSOBOKSLUT 2016:

 

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Satsa på ett nytt starkt 2017

Hur mår du egentligen?  Är du frisk och pigg? Får du tillräckligt med återhämtning? Hur är det med mat, motion och vänner? Kan något bli bättre? Gör ett hälsobokslut och hitta inspirationen till ett starkt, skönt och sunt 2017.

Stress

9 sätt att minska stressen under arbetsdagen

Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
Elisabeth Brising Publicerad 10 januari 2024, kl 06:03
Kvinna gör yoga framför sin dator.
Så slappnar du av - på jobbet. Ta pauser utan mobil, prata om din stress och andas i fyrkant. Foto: Colourbox.

1. Våga prata om det

Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter. 

2. Pausa utan mobilen

Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig

3. Andas in & ut i fyrkant 

Henrik Wiman. Foto: Johan Wahlgren.

Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande. 

4. Ta reda på vad som stressar 

Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.  

5. Testa en avslappningsövning

Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten. 

6. Ut på tur – mindre sur

Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!

7. Kom ihåg att äta och dricka

Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av. 

8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar

Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.

9. Gör inte allt – välj

Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem. 
 

Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre. 

Stress

Så mycket kostar sjukskrivningarna

16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
David Österberg Publicerad 13 december 2023, kl 13:10
stressad kvinna vid datorn
Förra året betalade Försäkringskassan 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Foto: Colourbox.

Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.

Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt

Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.

– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega. 

Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.

År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.

Stress

Kraftig ökning av stressrelaterade sjukskrivningar

Sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt. Hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa – med stress som den största boven. Orsaken är främst bristande arbetsmiljö.
David Österberg Publicerad 22 november 2023, kl 06:06
Suddig bild på stressad kvinna med huvudet i händerna.
Sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt. Hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa - och kvinnor är oftare drabbade. Foto: Colourbox.

Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.

– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, säger Ulrik Lidwall, rapportförfattare och analytiker på Försäkringskassan.

Otillräckliga resurser

Ulrik Lindwall.
Ulrik Lindwall.

Han påpekar att både statistik från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, SCB, påvisar sämre arbetsmiljö och fler besvär orsakade av arbetet. I SCB:s senast undersökning om levnadsförhållanden svarar 52 procent att de har ett psykiskt ansträngande arbete, mot 41 procent 2008.

– Vår rapport svarar inte på varför allt fler upplever negativ stress på jobbet, men det kan finnas flera förklaringar som kan vara olika i olika delar av arbetslivet. Automatisering och digitalisering minskar behovet av viss mänsklig arbetskraft men ökar behovet av annan, med mer kognitiva och sociala förmågor, säger Ulrik Lidwall.

Otillräckliga resurser är en annan förklaring. Det problemet finns främst inom välfärdstjänster, som vård, omsorg och utbildning.

– Där har både de kvalitativa och kvantitativa kraven ökat utan att olika former av resurser har ökat i samma utsträckning, säger Ulrik Lidwall.

Viktigt med tydliga uppgifter

Kristina Holmgren.
Kristina Holmgren.

Kristina Holmgren är professor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet. Inte heller hon har en förklaring till varför sjukskrivningarna ökat just de senaste fyra åren.

– Men sjukskrivingarna påverkas av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att man som medarbetare kan påverka arbetstakten, hur arbetet utförs och beslut som rör verksamheten. Om det finns konflikter ska chefen ha förutsättningar att lösa dem. 

Likt Ulrik Didwall påpekar även Kristina Holmgren att arbetslivet har förändrats och att de flesta arbetsuppgifter kräver mental ansträngning.

– Den fysiska arbetsmiljön är mycket bättre nu än förr, men man har inte i lika hög utsträckning kommit till rätta med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på högre belastning: man ska göra mer på samma tid. Det kan också ha en organisatorisk förklaring: arbetet är organiserat på ett felaktigt sätt. Och det kan också bero på att det är mer tillåtet i dag att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Människor kan ha upplevt stressrelaterad ohälsa även tidigare, men det var inte var lika accepterat som orsak till sjukskrivning då som idag.

Vad ska man göra för att komma till rätta med dålig arbetsmiljö?

– Det handlar jättemycket om att arbetsgivarna måste se över organisationen. Cheferna måste ha en rimlig arbetssituation och medarbetarna måste ha en rimlig arbetsbelastning. De flesta klarar att gå på topp ibland, men generellt sett ska man kunna klara av sina arbetsuppgifter på den tiden man är på sitt arbete. Man ska också kunna få en bra återkoppling, kunna prata med sina kollegor och chefer och veta vad som förväntas av en.

Kvinnor oftare sjuka

Lisa Björk.
Lisa Björk.

Kvinnor är oftare sjukskrivna för stress än män. Det beror främst på att de oftare arbetar i branscher med sämre arbetsmiljö, exempelvis välfärdssektorn, enligt Lisa Björk på Institutet för stressmedicin.

– När det gäller psykosociala risker, som kombinationen av låg kontroll och höga krav, höga krav och låg belöning eller besvärliga arbetstider som uppdelade skift och arbete med psykiskt påfrestande situationer, har kvinnor ofta sämre arbetsmiljö. När det gäller andra risker, som olyckor och belastning, kan det vara mycket värre i andra branscher.

Ytterligare en förklaring är kvinnors dubbelarbete.

– Kvinnor har oftare huvudansvar för hem och barn samtidigt som de arbetar på samma villkor som männen, i branscher med tuffa arbetsvillkor, säger Lisa Björk.

Varför görs inte mer åt arbetsmiljön om man vet vad som ger bra arbetsmiljö?

– Det kan handla om kunskapsbrister hos chefer och arbetsgivare. Men främst tror jag att det handlar om bristande förutsättningar. Hög arbetsbelastning kan till exempel handla om strukturella problem, som personalbrist. Då blir det också svårt att tillgodose önskemål kring exempelvis arbetstidsförläggning. Och tyvärr ser det inte ut som att det kommer att ljusna den närmaste tiden.

Arbetsgivarens ansvar

Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Om arbetsgivarna följer föreskrifterna minskar risken för dålig arbetsmiljö betydligt, enligt de experter Kollega pratat med.

– Men det är svårt med sanktioner mot arbetsgivare som inte tar ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, jämfört med den fysiska. När det gäller fysisk arbetsmiljö finns fler gränsvärden och riktlinjer att förhålla sig till. Det är svårare att påvisa att någon har blivit sjuk på grund av stress på arbetet eftersom hela livssituationen påverkar, säger Lisa Björk.

Vilket ansvar har vi som individer att inte bli sjuka av stress?

– Arbetsgivarna har inte allt ansvar, men när det gäller sjukskrivningar för stress är det ofta på arbetsplatserna något kan göras för att behålla folk i arbete. Och det ansvaret ligger på arbetsgivarna oavsett orsaken till att den psykiska ohälsan har uppstått. Men självklart är stress och psykisk ohälsa ett stort samhällsproblem som vi skulle behöva hantera på många olika plan. Vi har det väldigt bra men verkar ändå inte må så bra.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön

  • Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den är ett verktyg för arbetsgivare och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
  • Arbetsgivaren har ansvar för att:

…arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet.

…arbetstiderna inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete och vid förväntningar på att ständigt vara nåbar.

…klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.