Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Håll koll på kosten!

Egentligen vet de flesta av oss vad vi bör äta. Men att veta och göra är inte alltid samma sak. Dessutom blir vi hela tiden överösta av nya rön och dieter som skapar förvirring. Det bästa är att inte krångla till det utan att försöka hitta ditt sätt att äta grönare, sundare och lagom mycket.
Publicerad 7 december 2016, kl 09:54

1. Hur ska jag få koll på mina matvanor?

Åsikterna är många när det kommer till mat. Vi äter i genomsnitt nästan 70 ton mat under vår livstid. Det vi äter förändras över tid, på grund av ålder, smakpreferenser och trender. Det gör mat och hälsa till ett av de mest svårforskade områdena. Och det vetenskapliga stödet för alla nya dieter är skralt, enligt professorn Måns Rosén som granskat den samlade vetenskapen på området och skrivit boken ”Sanningen om mat och hälsa” (Idus förlag).

En anledning är att det är svårt att göra koststudier av hög kvalitet. Samtidigt finns det nästan alltid någon enstaka studie, på möss eller kanske till och med på människor, som visar att en viss kost är bra, eller dålig. Men det behöver inte betyda så mycket eftersom studien kan vara för liten eller av för låg kvalitet.

Inte så konstigt att det är svårt att greppa vad som är bäst att äta? Vill du få koll på dina matvanor finns det ett enkelt sätt genom att göra ett snabbtestet Matvanekollen! och se om du följer Livsmedelsverkets kostråd. Där får du också tips om hur du kan äta grönare lagom mycket. Och få vanor som kanske är lite mer hållbara för både din hälsa och miljön.

2. Vilka hälsovinster kan jag göra om jag ändrar mina matvanor?

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. 

Att få koll på kosten och äta mer hälsosamt innebär alltså att du kan undvika sjukdomar samt att få i dig det kroppen behöver för att vara stark och pigg.

3. Hur ska jag äta hälsosamt?

Enligt svenska myndigheters kostråd bör de flesta svenskar äta mer grönsaker och frukt, mindre fett och mer fullkornsprodukter för att bli friskare. Men alla håller inte med. Det finns ju olika dieter, som LCHF, vilka exempelvis förespråkar ett högt fettintag. Vad som egentligen är en hälsosam kost debatteras flitigt i medierna och intresset har aldrig varit större för specialdieter som avviker från myndigheternas råd. Trots allt finns det en sak som de flesta experter tycks vara eniga om: Vi äter för mycket i Sverige.
(Se även faktaruta till höger!)

4. Hur vet jag när jag äter lagom?

Den gamla klyschan lagom är bäst stämmer. Både för lite och för mycket mat och näring kan leda till problem med hälsan.

Här är 3 tips för att äta lagom:

  • Försök att äta när du är hungrig, men inte varje gång du blir sugen.
  • Det är lättare att undvika småätande om du äter frukost, lunch och middag regelbundet.
  • Anpassa mängden mat efter din egen livsstil. Ta hjälp av tallriksmodellen. Ditt behov av energi beror bland annat på kroppsstorlek och hur mycket du rör på dig. Rör du dig mycket kan du till exempel äta mer av potatis eller pasta, medan du som rör dig mindre i stället kan äta mer av grönsakerna.

5. Ska jag undvika socker, gluten och laktos?

Att vi bör skära ned på socker är de flesta forskare eniga om. Men socker är inte roten till allt ont. Samma sak gäller gluten och laktos. Det finns inga tydliga hälsofördelar med att utesluta gluten eller laktos ur kosten, om du inte är gluten- eller laktosintolerant. Glutenfri mat kan ibland innehålla mer socker och fett. Studier har visat att idrottsmän som undvikit gluten varken presterade bättre eller sämre eller hade mindre inflammation i kroppen. 

6. Jag äter vitaminer och kosttillskott – spelar då maten så stor roll?

Det är oftast bättre att äta en vällagad balanserad kost än att ta en massa piller. Vitamintillskott i höga doser kan till och med vara skadligt, visar forskning från Karolinska Institutet

Att innehållet i maten är viktigt bekräftas också av de många studier som visar att den som äter en varierad kost med mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. 

Däremot finns det vissa grupper som kan behöva vitamintillskott, exempelvis barn under två år, kvinnor som planerar en graviditet, äldre, veganer och gluten- och laktosintoleranta. Men för de allra flesta räcker en allsidig kost för att tillgodose behovet av vitaminer och mineraler.

 

Läs mer ur serien HÄLSOBOKSLUT 2016: 

 

Text: Gertrud Dahlberg

10 råd från Livsmedelsverket

Börja med att göra en eller två förändringar under några av veckans dagar. Det viktiga är att du hittar ett sätt som fungerar för dig.

  1. Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj gärna rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
  2. Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter.
  3. Välj fullkorn när du äter pasta, bröd, gryn och ris.
  4. Välj nyttiga oljor i matlagningen, exempelvis rapsolja och smörgåsfetter märkta med Nyckelhålet.
  5. Välj magra, osötade mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin.
  6. Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.
  7. Välj mat med mindre salt. Använd mindre salt när du lagar mat. Använd salt med jod.
  8. Minska mängden godis, kakor, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.
  9. Ät lagom mycket. Det vill säga, ät så många kalorier som du gör av med. Både för lite och för mycket kan leda till allvarliga hälsoproblem.
  10. Välj nyckelhålsmärkta livsmedel. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol som hjälper dig att hitta mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett.

Livsmedelsverket

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga.