Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krångligt förslag på nya visstidsregler

Den sista juli gick tiden ut för att lämna synpunkter på regeringens förslag om striktare begränsning av visstidsanställningar. 50 instanser har svarat. Förslaget är otillräckligt och framför allt på tok för krångligt, lyder kritiken.
Gabriella Westberg Publicerad 11 augusti 2015, kl 11:08
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxemburg. Här kan Sveriges regler för visstidsanställningar komma att prövas, om kommissionen går vidare med anmälan från TCO om brott mot EU:s visstidsdirektiv. Peter Hoelstad/TT

TCO har ända sedan de nya reglerna för visstidsanställning infördes 2007 påtalat att de möjliggör ett staplande av visstidsanställningar, och därmed ett missbruk av reglerna.

I september 2013 anmälde organisationen Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s visstidsdirektiv, som är striktare än de nuvarande svenska reglerna.  Men beslut från kommissionen dröjde, och frågan om de svenska reglerna skulle komma att prövas i EU-rätten låg sedan som ett lågintensivt åskmuller över arbetsmarknadsdepartementet.

När Ylva Johansson så tog över ministerposten förra hösten lovade hon att reglerna kring visstiderna skulle skärpas. I maj lämnade regeringen ett förslag (Ds 2015:29), som 50 domstolar, förbund, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, universitet och högskolor nu svarat på. Remisstiden gick ut den 31 juli. (Unionen har inte lämnat enskilt remissvar utan svarar genom centralorganisationen TCO.)

Som manöver för att undvika prövning i EU-rätten får förslaget från de flesta godkänt (dock ej alla, se nedan), men som lagtext blir det underkänt.

”Formuleringen av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig, och konstruktionen systemfrämmande. Om syftet är att ändra i den svenska lagstiftningen på minsta möjliga sätt så har syftet uppnåtts”, står det i LO:s syrliga kommentar.

”Den föreslagna kompletteringen är tämligen teknisk till sin natur”, skriver Sveriges Ingenjörer, som befarar att den kan uppfattas som för svår och därför inte får genomslag.

Otydligheten i lagtexten kan innebära att den kommer i konflikt med EU-rättens effektivitetsprincip, varnar TCO. Effektivitetsprincipen innebär att nationella bestämmelser inte får göra det praktiskt omöjligt eller orimligt svårt för enskilda att utöva rättigheter enligt EU-rätten.  Dessutom kan den få till effekt att arbetsgivare helt avstår från att anställa, då det upplevs för besvärligt, skriver TCO.

En krångligt formulerad lagtext kan dock också skapa jobbtillfällen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg konstaterar förvisso att det utifrån förslaget blir svårt för en ickejurist att sluta sig till hur och när en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning, men å andra sidan:

”Det handlar (…)  typiskt om arbetsgivare som i sin anställningspolitik har trätt över rimliga gränser och som i strid mot visstidsdirektivets syfte annat än tillfälligtvis anlitar arbetstagare på tidsbegränsade anställningar. Det är en naturlig utgångspunkt att en sådan arbetsgivare anlitar professionella rådgivare”, skriver hon.

Även Arbetsdomstolens jurister anser att förslaget är svårläst och bidrar konstruktivt i sitt remissvar med ett eget förslag på hur lagtexten skulle kunna benas upp och förtydligas.

Såväl TCO som Advokatsamfundet är dessutom tveksamma till att förslaget som det ser ut i dag faktiskt innebär att Sverige uppfyller EU:s visstidsdirektiv. Advokatsamfundet påpekar att det enbart tar sikte på LAS och inte också innefattar kollektivavtalens specialskrivningar, och därmed torde hamna utanför EU-direktivet. TCO menar att EU-rätten kräver ett tak på den tidsperiod som avses, och pekar på att det egna förslaget (se rutan till höger) bättre skulle säkerställa att Sverige undviker att ställas inför rätta i EU-domstolen.

På arbetsgivarsidan anser såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna och IDEA att nuvarande reglering av visstider räcker gott och att det nya förslaget därmed är onödigt – om än inte orimligt. Dock kritiserar man regeln om upp till 180 dagars lucka mellan två visstider för att de ska räknas ihop, som alla tre arbetsgivarorganisationer anser vara för lång. Svenskt Näringsliv jämför med EU-rättens praxis där luckor på upp till 60 dagar räknas ihop.

 

Läs mer:

Visstidsreglerna begränsas

"Missbruket av visstider är fackets ansvar"

Förslag på nya visstidsregler

Regeringens förslag: Sammanlagt över två år allmän visstidsanställning (med eventuella uppehåll på upp till 180 dagar mellan anställningsperioderna där även vikariat och säsongsanställning kan ingå som länkar i kedjan) = tillsvidareanställning.

TCO:s & SACO:s förslag: Sammanlagt minst tre års visstid (oavsett form av visstid) under en femårsperiod = tillsvidareanställning.  

Läs regeringens hela förslag här

Läs alla 50 inkomna remissvar här. 

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt.